Årets plattor 2012 // Magnus Lersten (Tryck - Värmlands Nöjestidning)

2 in 1 - 80´s legacy
Kreator - Phantom Antichrist
Destruction - Spiritual Genocide
Det är jäkligt kul att ha följt band som Kreator och Destruction och deras resa från pluttband med ingen som helst respekt till i dag när man hör att folk åker land och rike rund för att få se dem. Kan inget annat än att beundra deras ihärdighet, energi och kreativitet.

Vad säger man om Phantom Antichrist? - Jävlar vad bra! Precis som Kreator (nästan) alltid har varit. Den ta tag i nackskinnet och vrider om ordentligt.

Spiritual Genocide är även den en höjdare med styrka som hämtat från ett slagfält med endast en spik-klubba att slåss med. Alla låtarna är relativt lika varandra men det blir inte tråkigt på nåt konstigt sätt.

2 i 1 - Svenskt stål
Graveyard - Lights Out
Bullet - Full Pull
Två band som skiljer sig från varandra men levererade två magnifika debutplattor. De lyckas definitivt upprätthålla kvalitén även denna gång och dessa två band är ett svar på frågan ifall inte Sverige producerar det bästa inom rock, hårdrock och metal för tillfället…

Testament - Dark Roots of Earth
Testament uppfinner inte hjulet om och om igen men det har en jäkla förmåga att göra det riktigt bra varje gång (nästan). På Dark of Roots känns som att det plockat fram “open only in case of emergancy” lådan och det låter som äkta Thrash ska låta.
Testamentera mera!

Unleashed - Odalheim
Unleashed är inget favoritband och har aldrig varit men fångade ändå min uppmärksamhet med Odalheim. Musikaliskt skiljer det sig inte värst mycket från tidigare plattor förutom att man kan ana en viss mognad och man äntligen börjar låtar med annat än ett tungt gitarrtugg, vilket börjar bli lite tjatigt över lag.
Antar att det här en sån skiva som inbitna lyssnare inte gillar bara för att det låter lite annorlunda och då är det gamla bättre. Men jag gillar´t!

Grand Magus - The Hunt
Med enkla och självklara riff tar Deep Purple-rockarna oss tillbaka till 70-talet som aldrig förr. Låtuppbyggnaderna är som hämtat ur skolboken men det är just detta som gör att det står ut idag när mycket metal/hårdrock är tekniskt. Man behöver inte lyssna ihjäl sig för att inte missa något, vilket kan va gött emellanåt.

Loch Vostok - V:The Doctrine Decoded
Svårsmält och schizofrent men otroligt roligt och lekfullt. Till och med Dream Theatre borde även de känna viss inspiration och viss avund efter några lyssningar.
Avantgarde Metal (?) i riktigt bra tappning.

Demon - Unbroken
Då var vi där igen. Ett urgammalt band som tydligen inte tömt ur sig än och jag älskar´t

Accept - Stalingrad
Är ju en sån där stönig jäkel som inte kan Accept utan UDO. Men en i och med Stalingrad verkar det faktiskt finnas en vändpunkt, för den är riktigt bra. Man kan till sin glädje äntligen finna högkvalitativa tongångar och medryckande refränger även utan UDO. Dock är de tyvärr ännu en besvikelse live, men bra jobbat över lag.

Ser fram emot...
Crimson Glory släppte demon Gaden of Shadows och det var endast "denna låten" men jag behöver inget annat för att veta att äntligen är något stort på gång igen. Saknaden är stor efter sångaren “Midningt” som dog 2009. Men plötsligt stod Todd Latorre där som hämtad ur Midninght och Geoff Tates egna sångmanual. Plötsligt kunde en av de bästa Progresiva metalbanden genom tiderna börja turnera och tydligen även spela in igen.  Det dröjde inte länge förrän Queensryche även fick upp ögon för Todd och bjöd in honom till att ersätta Geoff Tate i det framtida projektet Risning West. Todd kör dubbelt i båda banden och jag ser fram emot 2013.

Bästa spelning
King Diamond på Sweden Rock