Årets plattor 2011 // Björn Larsson (The Law, Karensdag, Mordbrand)

Autopsy - Macabre Eternal

När dödsmetallsvärldsmästarna i AUTOPSY (där 75% av medlemmarna huserade i ABSCESS, som inte direkt blev ett välsmakande vin med åren) skulle återuppliva det gamla liket igen så vågade jag inte hoppas för mycket. I efterhand hade jag nog lika gärna kunnat göra det - för "Macabre Eternal" kan vara den gräddigaste death metal-plattan från 2000-talet. Det är lortigt, det är mörkt, det är lite slarvigt, det är lite doomigt, det är lite punkigt... Ptja, precis det man söker efter i Reifert och Cos legendariska kvartetts avkommor. Om jag HADE numrerat min lista så hade denna rott hem guldbucklan, fo sho.

Devin Townsend Project - Deconstruction

En extrem metalmusikal - kan det vara något? "Nej!", hör jag er skandera. Ni har fel. "Deconstruction" är inte sådär omedelbar som jag hade förutspått, men bakom kaoset döljer sig musik som endast ett geni kan framställa. Det växlar från sväng, episk dret och tokgrind. Devin, som även är känd som världens bästa sångare, har gjort det igen.

Sorghegard - Holocaust of the Holy

Idrottskillarna i SORGHEGARD vet hur man lirar kompromisslös black metal på helt rätt sätt. Det lustiga är att det inte finns en uns originalitet i "Holocaust of the Holy", men plattans fullkomlighet bygger enkom på skitbra låtar. Det är sällsynt 2011. Hatfylld lyrik sprutvomeras gängse rappa, kraftfulla riff - utan att nå några blixthastigheter. Sammantaget är "Holocaust of the Holy" en ganska catchy historia. Är man lika frän som mig så äger man plattan i tre olika utgåvor.

Burzum - Fallen

Grevé Grisnacke är tillbaka, lirar taskigt och monotont - ändå rider han hem skrytandes med en amulett av det renaste guld runt sin hals. Burzum rules.

Primus - Green Naugahyde

Mina mindre vetande vänner har länge undrat varför jag diggar PRIMUS. "Är det för att det är så tokigt?". Nej - det är för att det är den svängigaste jävla musiken sedan Bernard Purdie uppfann ghostshufflen. Visst, galenskapen är central - men att få tokerierna att svänga på det här sättet (medelst ångestladdade melodier som ständigt puttrar genom "Green Naugahyde") kräver en solid (o)placering på min lista.

Disma - Towards the Megalith

Vad händer om ett gäng veteraner startar ett sprillans band för att lira gammeldöds? Oftast blir det outsägligt trött och uselt, men i det här fallet så blev det raka motsatsen. Med en PERFEKT produktion (trummorna låter som trummor ska, och reverb is king) inspelad under fullkomligt analoga villkor, så gurglar sig DISMA igenom hemskheter av episka propotioner. Det tog ett tag att vänja sig vid INCANTATION-sången, men när jag väl insett storheten i "Towards..." så kan jag inte föreställa mig den UTAN grötbrölet.

Vallenfyre - A Fragile King

Va? Killen med datanamn från PARADISE LOST och snubbar från MY DYING BRIDE sopar mattan med death metal-scenen? Grattis. Ni är med på listan med utsökta "A Fragile King". En stor bonuspoäng för det krossande gitarrljudet.

Exhumed - All guts, No Glory

Jenkarna i EXHUMED återvänder från ett mångårigt uppehåll med klockrent dödsgrindsrens. Inget krångel, inga högtravande ambitioner - bara mangel. Lite NWOBH-inslag dyker upp i melodislingor och solopartier (eller så är jag ensam med att känna dessa vibbar), vilket ökar hitfaktorn på "All Guts, No Glory"
ytterligare ett snäpp.

Deathspell Omega - Diabolus Absconditus

En EP, visst - men vilken EP sen! "Paracletus" (2010) lyckades balansera mellan totalt vansinne och postrockig, statisk black metal. "Diabolus..." visar upp en litet mer lågmäld sida av tokfransoserna, men atmosfären och mörkret är välbevarat (och välbehövligt). Kanske är det t.o.m. den lågmälda approachens förtjänst?

Arckanum - Helvítismyrkr

Trollet Shamaatae prenumererar inte på kosmos, likt ack så många andra gäng som huserar i en genre som börjar tas på allvar igen. "Helvítismyrkr" slår inte lika hårt som tidigare enheter från Moras svartaste själ, men förhandsbokningen av vinylversionen var ett klokt beslut av jag själv.

Årets plattor 2011 // Gaston (Tomt Recordings)

Regelbrott 1: lista annat än metal. Men eftersom jag och Gaston satt längst bak på Älvkullegymnasiet och var ungefär lika ointresserade av det mesta så får hans lista dispens.

Årets Skiva:


1. PillowTalk ”The Come Back EP”


2. The War on Drugs “Slave Ambient”


3. Gem Club ”Breakers”


4. Todd Terje “Ragysh EP”


5. 120 Days “II”


Mungolian Jetset “Schlungs”


The Black Dog “Liber Dogma”


Dominik Eulberg “Diorama”


Tycho “Dive”


Hotel Mexico “His Jewelled Letter Box”


Washed Out “Within And Without”


Marius Våreid “Telemark”


High Highs “High Highs EP”


King Creosote & Jon Hopkins ”Diamond Mine”


Gui Boratto “III”






Årets låtar:

1. Apparat ”Black Water”

2. Todd “Snooze 4 Love”

3. Acrylics “Sparrow Song”

4. Hotel Mexico “Starling, Tiger, Fox”

5. The Black Dog “Black Chamber Order”

6. Sun Airway “Symphony in White, No 2”

7. Todd Terje “Ragysh”

8. Chad Valley “Shell Suite”

9. Real Estate “All the Same”



Årets cover:

Trent Reznor & Karen O “Immigrant Song” (Led Zeppelin)



Årets Video:

1. Sin Fang “Because of the Blood”

2. Acrylics “Sparrow Song”

3. Destroyer “Kaputt”



Årets Soundtrack:

1. Drive (Cliff Martinez)

2. Super 8 (Michael Giacchino)

3. Hanna (Chemical Brothers)



Årets Samling/Mix:

In Flight Entertainment (Aeroplane)

Wuppdeckmischmampflow (Mixed by Robag Wruhme)



Årets Comeback:

The Black Dog (för mig)

Todd Terje (för honom)



Årets spelning:

1. Lindstrøm (Rockefeller, Oslo)

2. Rambling Nicholas Heron (Woody West Lt Ed, Gbg)

3. Todd Terje/diskJokke/ Lindstrøm (by:larm, Oslo)

4. Real Estate (Henriksberg, gbg)

5. 120 Days (Sentrum Scene)



Årets händelse:

Nymphet Noodlers (Sticky, Gbg)



Årets omslag:

Hotel Mexico “His Jewelled Letter Box”



Årets skämt:

Primal Scream  ”Screamadelica Live” (Sentrum Scene, Oslo)



Jävlar vad ointressant, lag av!:

My Morning Jacket

M83

Sigur Rós



Några coola grupper:

Motor City Drum Ensemble

Invisible Conga People

6th Borough Project



Nästa år:

6 Feb  Lindstrøm ”Arp She Said”

19 Mars  Spiritualized ” Sweet Heart Sweet Light”



Världens bästa skivor:

1 Spiritualized “Lazer Guided Melodies”

2 The Orb “UF Orb”

3 Global Communication “76:14”

4 Neutral Milk Hotel “In the Aeroplane Over the Sea”

5 Charlatans “Me in time EP”

6. Underworld “Dubnobasswithmyheadman”

6 New Order “Brotherhood”

7. Saint Etienne “So Tough”

Årets plattor 2011 // Rickard Hednar (The Generals)

1. Jasta "Jasta"
Hatebreeds brutalitet, Kingdom of sorrows finess toppat med otaliga
metalprofiler. Jag Kan inte annat än bocka och buga.

2. Vomitory "Opus Mortis VIII
Dödsmetal i absolut världsklass. Starka låtar och ett brutalt driv rakt
igenom.

3. Devildriver "Beast"
Dez Fafaras grymma sång kommer verkligen till sin rätt i detta album.
Nästan lika bra som "The fury of our maker's hand".

4. The Haunted "Unseen"
Sväng och finess. Välarbetat och genomtänkt.

5. Vader "Welcome to the morbid reich"
Rens!

6. Decapitated "Carnival is forever"
Tekniskt och brutalt med en fantastisk sång.

7. Amon Amarth "Surtur rising"
Jag skulle kunna tänka mig en av dessa låtar på min begravning. Kanske
"Wrath of the norsemen".

8. Machinehead "Unto the locust"
sköna riff och grymma idéer. Dock är många av låtarna för långa och sega
för att hamna längre upp på listan.

9. The new black "II Better in black"
Skönt gung. Tysk "bad boy"-rock funkar absolut.

10. Korn "The path of totality"
Efter att ha stått och trampat sedan Brian "Head" Welch's avhopp provar
dom äntligen något nytt. Korn är udda för första gången på riktigt
länge, härligt!

Årets plattor 2011 // Johan Engström (Metal Central)

1. Edguy - Age of the Joker
Efter två mindre jämna plattor, Rocket Ride (2006), status: bra, samt Tinnitus Sanctus (2008), som endast nådde upp i godkändstatus, levereras det äntligen ett album som håller samma höga kvalitet som Hellfire Club (2004).

2. In Flames - Sounds of a Playground Fading
In Flames befäster, med senaste plattan, sin position som ett av Sveriges starkaste metalband. Med lite mer aggressivitet hade Sounds of a Playground Fading kanske smakat lika bra som Come Clarity (2006). Nu får vi dock nöja oss med att det är det bästa som bandet presterat sedan nämnda album, vilket inte är illa!

3. Enbound - And She Says Gold
Melodisk metal av hög kvalitet är något som jag aldrig kan få nog av. Tyvärr kan antalet högkvalitativa band i dag räknas på ett fåtal fingrar. Visst är det då extra kul när ett svenskt band som har det som krävs, starka refränger, härliga melodier, låtar som har det där lilla extra och en riktigt bra sångare dyker upp.

4. Symphony X - Iconoclast
Senast jag njöt av ett progressivt metalabum var 2009. Bandet var Dream Theater och albumet heter Black Clouds & Silver Linings. I år vinner dock Symphony X.

5. Iced Earth - Dystopia
Avsaknaden av vokalisten Matt Barlow känns inte alls så påtaglig som jag befarade. Det har vi Stu Block att tacka för. Vilken sångare!

6. Within Temptation - The Unforgiving
7. Megadeth - Th1rt3en
8. Saxon - Call to Arms
9. The Haunted - Unseen
10. Nightwish - Imaginaerum

Årets plattor 2011 // Fredrik Magnil (Lightning Records. Värmlands Folkblad. Sweden Rock Festival)

10 bästa svenska albumen inom hårdrock/rock 2011

 1. IN SOLITUDE - The World. The Flesh. The Devil (Metal Blade)
 2. PORTRAIT - Crimen Laesae Majestatis Divinae (Metal Blade)
 3. GRAVEYARD - Hisingen Blues (Stranded)
 4. PERRY AND THE TRAVELLERS - The Grand Voyage (Knuckleville)
 5. VOMITORY - Opus Morti VIII (Metal Blade)
 6. SATOR - Under The Radar (Wild Kingdom)
 7. BULLET - Highway Pirates (Black Lodge)
 8. SLINGBLADE - The Unpredicted Deeds Of Molly Black (High Roller)
 9. AMON AMARTH - Surtur Rising (Metal Blade)
10. TRAMP - Indigo (Killer Cobra)

Årets bästa återutgivning; THÅSTRÖM - Xplodera mig 2000 (Mistlur)

2012 års förutspått bästa album; THÅSTRÖM - Beväpna dig med vingar (Razzia)

Årets plattor 2011 // Ola Bergli (Metal Club, Karlstad)

Here goes utan inbördes rangordning;

BULLET - Highway Pirates
Djerv - Djerv
Samael - Lux Mundi
Graveyard- H. Blues
The-Haunted - Unseen
Perry and The Travellers - Grand Voyage
'77 - High Decibels
Skraeckoedlan - Äppelträdet
Spiders - 7"
Backdraft - This Heaven Goes To Eleven

Årets plattor 2011 // Lennart Larsson (2000 Decibel, Backstage, legend)

Anthrax - "Worship Music"
Anvil - "Juggernaut Of Justice"
Indestructible Noise Command - "Heaven Sent ... ... Hellbound"
Jasta - "Jasta"
Mastodon - "The Hunter"
Machine Head - "Unto The Locust"
Megadeth - "Th1rt3en"
Onslaught - "Sounds Of Violence"
Saxon - "Call To Arms"
Venom - "Fallen Angels"

Bubblare: Black Water Rising, Mortal Sin, Status Quo, The Gate och The Rods.

Sedan hade Running Wild och Vulcain varit givna på listan om deras plattor inte hade varit liveskivor.

Riddaren i metalborgen ryter till

Riddaren i metalborgen har skickat ett sms angående min lista över bästa album 2011. Du kan läsa listan här.

Jag älskar respons. Bra som svidande, det spelar ingen roll. Feedback är ALLTID roligt. Hur som helst, här kommer en EXAKT återgivning av hårdrocksprofetens sms.

"Din klåpare! Hur har du kunnat missa Mortal Sin "psychology of death" på din tio-i-topp????. Skäms, men i övrigt håller jag med dig.. Machine Head kunde dock få varit med i toppen, bortsett från mortal sin å machine head håller jag med dig å du får leva å verka ett år till :))))"

Jag säger tack och ser fram emot mer åsikter om årets plattor.

Årets plattor 2011 // Andreas Björnson (Fetus Stench)

1. Lock Up - Necropolis Transparent
Årets absoluta segrare. Det är så brutalt att man blir tårögd. Jag är frälst.

2. Hate Eternal - Phoenix Amongst The Ashes
Erik Rutan & gänget har snickrat ihop sin bästa platta sedan Conquering The Throne. Det är bara att lyfta på hatten.  

3. Vader - Welcome To The Morbid Reich
En glad överraskning då de senaste skivorna Vader gett ut har varit ganska tråkiga. Finner inte en enda dålig låt på denna skiva.

4. Exhumed - All Guts, No Glory
Gore-rockarna i Exhumed är tillbaks efter en tids uppehåll och tacka fan för det. All Guts, No Glory låter lika guld som resten av Exhumed's skivor.

5. Blood Red Throne - Brutalitarian Regime
Brutalitarian Regime är det bästa som Blood Red Throne har skitit ur sig sedan Altered Genesis. Tungt som fan!

6. Demonical - Death Infernal
Dretsnabb döds a la Sverige. Inte riktigt lika bra som föregångarn, Hellsworn, men fortfarande en mycket bra skiva.

7. Deicide - To Hell With God
Ännu en glad överrasking då föregångaren, 'Til Death Do Us Part, var medioker at best. Ljudbilden har förbättrats markant också.

8. Vomitory - Opus Mortis VIII
Ett mer varierat släpp utav de svenska dödskungarna Vomitory. Opus Mortis VIII når inte riktigt lika högt som tidigare giv men är fortfarande en dretbra skiva.

9. Thulcandra - Under A Frozen Sun
Bandet som låter mer som Dissection än vad Dissection själva gjorde på slutet. Jag älskart!

10. Sodom - In War And Pieces
Gammal är äldst. In War and Pieces är årets bästa thrash-platta.

Årets plattor 2011 // Martin Gronert (The dead and living)

SEPTIC FLESH - The Great Mass
Om jag hade fått en femkrona varje gång Pyramid God dundrat på i loger och turnébussar under året hade nog även The Dead And Living anlitat Prags filharmoniska orkester till nästa platta. Och vem vet, kanske blir death metal-exporten räddningen för den grekiska ekonomin. Kanske inte. Det är en skiva värd första platsen i alla fall.

WOLVES IN THE THRONE ROOM - Celestial Lineage
Med hjälp av dessa amerikaners musikaliska gestaltning av landskapet vid nordvästra stilla havet kan vi konstatera att vädret är något mer poppigt och melankoliskt där än i t ex Norge. Rått och kallt verkar det dock vara hos dem med. Det här blir något att promenera till i vinter.

FLESHGOD APOCALYPSE - Agony
Här sparas det inte på krutet. När röken väl lagt sig något från Septic Fleshs blästervärk kommer det här vidundret. Vilket jävla ös!
Pluspoäng för snygg video till The Violation… och brunsminket!

GRAVEYARD - Hisingen Blues
Ja ja. Jag ställer mig i ledet. Superhypade Hisingen blues är helt otroligt jävla svängig. Jag lyckades med nöd och näppe stå emot trycket under hela introt i titelspåret men så kom sången och då var det kört. Att hela skivan håller högklassig kvalité cementerades när Graveyard intog rockbaren på Nöjesfabriken i maj i år. Touché.

PLUTONIUM - Devilmentertainment Non-Stop
Detta enmansband från Karlskoga levererar på senaste skivan ett gäng sanslöst hypnotiserade riff mitt i allt härligt oväsen. Ibland Industriellt, ibland svartmetaliskt. Stundtals magiskt.

DUNKEL - Det Är Som Mörkast Stunden Innan Becksvart
Av rädsla för att avslöja hemligheter om den innersta kretsen avstår jag att motivera detta val.

VOMITORY - Opus Mortis VIII
Vomitory låter precis som Vomitory ska låta 2011. Det är stenhårt, äkta och löjligt välspelat. Respekt!

HAUNTED - Unseen
Det hade kunnat gå rätt så illa det här. Och det kanske det har gjort enligt många. Progressiva hc/metal-bandet Haunted tuffar på med en imponerande mängd kreativitet.
Ta låten No Ghost som exempel. Vad är det här för typ av musik egentligt? Det är svårt att sätta fingret på. Det är i alla fall inte dåligt. Så det måste vara bra. Det är nog riktigt bra om man tänker efter.

DJEVEL - Dødssanger
Norskt, mörkt och jävligt. Det finns något riff där i Mørkefødt som tar med hela skivan till årets top 10-lista. På den senare halvan av det tiominuter långa sista spåret tycker jag att Djevel är i sitt esse. Bra intro, bra riff, bra outro. Bra formel för en skiva!  

ROB COFFINSHAKER - Dark Rollin' Skies (7")
Förvisso inte ett album men jag tycker att den förtjänar en plats här. Det är få förunnat att med endast en akustisk gitarr och en mikrofon kunna leverera med sådan pondus.

Vinnare av boken

Elva tävlande. Rätt ner i tombolan. Inget tjafs. Juryn var benhård och rättvis. Så här gick det till. Soundtrack: Iron Maiden - No prayer for the dying (vinyl).

Rätt svar: Gul och blå

Björn Larsson vinnare. Bok samt brutallimiterat bokmärke kommer på posten. Maila/messa adress så har du den innan julafton. Grattis.

Sweden Rock Magazine #88

Nytt nummer ute nu. Jag bidrar med en ynka cd-recension och en fräsig lista över mina favoritalbum från 2011. Jag återkommer med full kraft i januarinumret.

Årets plattor 2011 // Fredrik Larzon (Millencolin och Kvoteringen, ägare av De:Nihil Records och skivsamlare av rang)

Årets 12"
Midnight "Satanic Royalty" LP
Graveyard "Hisingen Blues" LP
All Pigs Must Die "God Is War" LP
Pyramido "Salt" LP
Night Birds "The Other Side Of Darkness" LP
Gentlemans Pistols "At Her Majesty's Pleasure" LP
Counterblast "Nothingness" 2xLP
Terra Tenebrosa "The Tunnels" 2xLP
Craft "Void" 2xLP
40 Watt Sun "The Inside Room" 2xLP

Årets 7"/10".
Spiders "Fraction" 7"
Skizophrenia "This Fucking Skizophrenia! Still A Raped Ass" 7"
Mad Men "Suspiria" 7"
Parasite "Metal Punk Massacre" 10"
Bombus "No.3" 7"

Årets plattor 2011 // Jesper Löfvenborg, CGC, Tryck & Wåxnäs svartaste konstnärsambassadör

1. Trap Them – Darker Handcraft
Med konvolut av estetisk världsklass kommer denna Entombed-minnande käftsmäll. Trap Thems tredje giv är en löjligt fenomenal HC/black metal/punk-hybrid som får mig att längta till nästa moshtillfälle. Face ”the Facts” folks!

2. All Pigs Must Die – God is War
APMD’s första fullängdare är så förbannat intensiv och brutal att jag blir andfådd. En superkonstellation med bl.a. medlemmar från Converge och Hope Conspiracy. Se upp, en arg hardcore-ångvält som pissar på den rådande världsordningen och gillar det där med explicit lyrics. Delar nog egentligen guldmedaljen med Trap Them…

3. Craft – Void
Primitivt, argt och avskalat, men samtidigt varvat med smittande riff och melodislingor. Sex år sen den senaste plattan firas med ett misantropiskt fuck off och ett hat riktat mot den rådande världsordningen. Craft har definitivt skapat ett av årets bästa black metal-album.

4. Tsjuder – Legion Helvete
Ny platta från norska Tsjuder och med en titel lika underbar som 2004 års lysande ”Desert Northern Hell”. Och vad sägs om låttiteln ”Fra en Råtten Kiste”, lingvistisk metal-prakt! Tsjuder låg i träda, vaknade till liv och skapade ånyo ett soundtrack för marschen mot helvetet. Traditionell norsk black metal, med aggressiva melodier som lämpar sig till när du behöver moppa det där skitiga köksgolvet, eller för all del, bara avnjuta en förbannat bra platta.

5. Krisiun – The Great Execution
Att den brasilianska brödratrion kan spela kulsprutefrenetisk döds vet vi vid det här laget. Men alltsedan släppet av ”Assassination” (2006) har det börjat hända intressanta saker med deras musik. Smattret har fått sällskap av nödvändiga tempoväxlingar och melodier. Nu har vi 2011 och ”The Great Execution”, ljudet har förfinats ytterligare, och självklart är det brutalt à la Krisiun!

6. Djevel – Dødssanger
Norsk black metal med Erland Hjelvik från überpopulära Kvelertak som får mig att tänka på urskog, karga klippor och vindpinande turvidder. Stundom omsluts man av ett primitivt Darkthrone-arv, för att i nästa stund ledas in på en annan stig i mörkrets skog. Ett album som gör sig bäst i sin helhet, och inte bör klickas sönder av en rastlös Spotify-användare

7. Negative Plane – Stained Glass Revelations
Amerikansk black metal, och så där gott svårlyssnad att det tar ett par varv innan man kommer med i matchen, men då jäklar blir det plockgodishyllans salmiakgroda. Salt, hård och vill aldrig försvinna. ”Stained Glass Revelation” har en black metal-skitig produktion och är stundtals riktigt kuslig. En psykologisk resa, med melodiösa inslag som dräps lika abrupt som de föds. Som sagt, en långkörare.

8. Ulcerate – The Destroyer of All
Ännu en delikat utmaning från årets skivflora. Den nyzeeländska trion tar rygg på fantastiska Deathspell Omega och deras kluriga så kalla post-death metal har spelats frekvent hela hösten. Händelserik krävande perfektionism som borde kunna värma otaliga musiköron under vargamånaderna som stundar.

9. Vomitory - Opus Mortis VIII
Ja vad säger man, Forshaga, tjugotvå år, åtta plattor och noll tjafs. Högklassiskt dödsrens som skickar mig på en mental nostalgitripp till det tidiga 90-talets Kristinehamn (och även Holken för den delen). ”Arise”, ”Left Hand Path” och ”Like an Everflowing Stream” väcks till liv när jag spelar knäckande ”The Dead Awaken”. Kravmärkt, närproducerat och ekologiskt äkta. Och tror banne mig att jag även ser en svan i horisonten, om än svart…

10. In Solitude – The World. The Flesh. The Devil.
Listans softaste platta levererar Uppsalabördiga In Solitude, geografiska Watain-poäng, inte illa… 80-talsretro, med både Mercyful Fate- och Ghost-vibbar. Många sköna spår med ”For Her Darkness” som personlig topp, en sådan där låt som gör att man cyklar snabbare när man har den i lurarna. Mörk diabolisk rock som sotar själen lite lagom svart.

Bubblare
Black Tusk – Set the Dial
Fick i skrivande stund senaste Black Tusk, en trio från den amerikanska södern. Regionspräglad sludge/stoner metal. Låter lovande och kan klättra. Artwork by John Dyer Baizley, jo jag tackar.

Årets konsert
Watain, Münchenbryggeriet Stockholm, 4 november
År efter år lämnar Watain samtliga utmanare i askan. Solid konstnärlig perfektionism, ett tempel som man inte rubbar. Hail Watain!

Årets plattor 2011 // Martin Magnusson (Damien)

August Burns Red – Leveler
Årets motsvarighet till förra årets vinnare Parkway Drive. Jag väljer därför helt enkelt att använda samma motivering: Varierande arrangemang som förnöjer och skivans bästa låtar finns både i början, i mitten och i slutet.

Mastodon – The hunter
Mastodons senaste giv når inte riktigt upp till vare sig ”Crack the skye” eller ”Leviathan”. Trots det en väldigt bra skiva.

Foo Fighters – Wasting light
Jag ska inte sticka under stol med att jag hyser en stor beundran för Dave Grohl och att det mesta Foo fighters släpper därför faller mig i smaken. Men ”Wasting light” är trots allt en av de skivor jag lyssnat mest på under 2011 och det måste ju ändå betyda att den även besitter någon slags kvalitet.

Architects – The here and now
Med en till stora delar ny ljudbild och låtkaraktär hade jag till en början lite svårt att ta in Architects nya platta. Men en god vän fick mig att öppna öronen och det är jag tacksam för. Numera vurmar jag mer för det sentida (och betydligt mer lättlyssnade) Architects.

In Flames – Sounds of a playground fading
Det In Flames jag en gång i tiden fastnade för och det In Flames jag hör idag är inte samma band. Varken personalmässigt eller musikmässigt. Men vad spelar det för roll så länge låtarna faller mig i smaken.

Graveyard – Hisingen blues
När Graveyard sammanfattar 2011 är det troligt att de nyper sig i armen för att kolla om allt inte bara var en dröm ändå. En massivt hyllad platta, segertåg på klubbar och festivaler och förbandsgig till Iron Maiden. Det ska bli spännande att se hur bandet följer upp detta.

Bury Your Dead – Mosh n’ roll
I mina öron släppte Bury Your Dead ett riktigt bra (”Cover your tracks”) och ett hyggligt (”Beauty and the breakdown”) album under första delen av sin karriär. Sedan valde sångaren Mat Bruso att fokusera på karriären som lärare och vips var Bury Your Dead ett tämligen mediokert metalcore-band i mängden. 2011 är Bruso tillbaka och ”Mosh n’ roll” är en comeback som heter duga.

Animals As Leaders – Weightless
Om man nödvändigtvis vill sätta en etikett på Animals As Leaders vore kanske musikhögskolemetal en lämplig sådan. Debuten var bra men ”Weightless” har både bättre ljud och fler riktigt intressanta låtar. Att trummorna den här gången spelas på riktigt istället för att programmeras värmer dessutom ett trummishjärta.

Earth Crisis – Neutralize the threat
Lyssnade mycket på den här skivan i somras i samband med att den släpptes och innan skivbolaget Century Media bestämde sig för att ta bort sin katalog från Spotify. Sedan dess har jag inte lyssnat en sekund. Men jag minns att det är en bra skiva, om än inte på samma nivå som föregångaren ”To the death”.

Adept – Death dealers
Egentligen är jag kanske för gammal för att uppskatta Adepts musik och visst finns det delar som inte riktigt tilltalar mig. Men på det stora hela så gör Adept högst kompetent musik, även om man ligger snäppet efter sina utländska förebilder.

Bonus
Årets bästa konserter (i datumordning, ej inbördes rangordnade):

Bring Me The Horizon, Stockholm 27 januari
Kvelertak, Karlstad 5 februari
Youth of Today, Oslo 15 mars
Comeback Kid, Linköping 30 april
Kvelertak, Linköping 30 april
Ghost, Stockholm 13 maj
Foo Fighters, Stockholm, 22 juni
Jimmy Eat World, Borlänge 29 juni
Kvelertak, Borlänge 1 juli
Machine Head, Stockholm 3 november

Årets plattor 2011 //Fredrik (Big Balls Productions)

1. FOO FIGHTERS – WASTING LIGHT
Fantastisk!
Bästa låt: Walk

2. VADER – WELCOME TO THE MORBID REICH
Magi uppstår när Piotr Wiwczarek och hans mannar belägrar polska Hertz Studio.  Inte i närheten av 2009 års giv ”Necropolis”, men ändå…
Bästa låt: I am who feasts upon your soul

3. DEVILDRIVER – BEAST
”Clouds over California” var starkaste numret på 2009 års platta ”Pray for Villains”. ”Beast” har ett ännu starkare kort i ”Black soul choir”. Ruggig låt, synd bara på det förbannade fade out-introt!
Bästa låt: Black soul choir

4. CHILDREN OF BODOM – RELENTLESS RECKLESS FOREVER
Löjligt. Och bra. Löjligt bra? Nej, den där jävla synten förstör fortfarande en hel del. Alexi Laiho låter dock fortfarande som i fornstora dar.
Bästa låt: Not my funeral

5. MASTODON – THE HUNTER
Funkar oavsett sinnesstämning!
Bästa låt: Stargasm

6.    ARCH ENEMY – KHAOS LEGIONS
7.    IN FLAMES – SOUNDS OF A PLAYGROUND FADING
8.    AMON AMARTH – SURTUR RISING
9.    ASSAULT – CLOSER TO ETERNAL LIFE
10. MACHINE HEAD – UNTO THE LOCUST

Årets låt är definitivt ”Black Soul Choir” med DEVILDRIVER! Observera dock att det är en cover på 16 Horsepowers  låt från 1996, vilken suger gött hårt.

Årets plattor 2011 // Hans Nilsson (ex MegaHerz, Karlstad)

1. Sixx A.M. - This is gonna hurt
2. In flames - Sounds of a playground fading
3. Iced Earth - Dystopia
4. Machine Head - Unto the locust
5. Blue Stahli - Blue Stahli
6. Amaranthe - Amaranthe
7. Astral Doors - Jerusalem
8. Fucked Up - David comes to life
9. Disturbed - The lost children
10. Black Veil Brides - Set the world on fire

Årets plattor 2011

Nu är det dags igen. Lista dina tio favoriter från 2011 och ha chans på lite fina "tack-för-hjälpen-priser". Som vanligt så har man mer chans ju mer ambitiös man är så motivera gärna dina val.

Deadline 10 dec - maila på jonathan(snabela)etm.nu

Tävling / Duff McKagan

CDon.com har varit så bussiga att skicka ett signerat exemplar av Duff McKagans (ex-GnR, Velvet Revolver, Loaded) biografi It´s so easy för utlottning.

Allt du behöver göra är att svara på frågan här nedan och sedan maila svaret till jonathan(snabela)etm.nu

Fråga: Vilka två färger har de klassiska GnR-albumen Use Your Illusion I och II? Tävlingen pågår till den 7 december. Lycka till.

Litar du inte på ditt svar finns boken att köpa här

KoRn - The Path of totality

KoRn gör det inte lätt för sina fans. De största inom dubstep, drum and bass och electro house kladdar på varenda sekund av The Path of totality och sätter mitt tålamod på stort prov. Recension i NWT på fredag.

Vomitory // Opus Mortis VIII tour 2011 // Del 4

Jösses vilka jävla dretdagar de två senaste har varit, haha... Började skriva lite igår natt, efter giget men var tvungen att gå och knoppa nångång efter 04:00. Igår förmiddags blev vi stoppade av polisen i Österrike som gjorde en flygande besiktning på bussen. Och det tog ju ingen tid ska du se! Det slutade med att vi fick lämna vårat släp på stående fot, vilket i sin tur gjorde att vi fick lasta in all backline INNE i bussen! Själva bussen har inget riktigt stort lastutrymme så vi fick ställa grejer överallt där det fanns lite plats - sängar, säten, gångar osv. Fan vilken dret alltså!!

Som grädde på moset så pajjade värmen i bussen också, så vi frös som fan hela dagen. Och som inte det vore nog, mina Sopranos-avsnitt tog slut under dagen så nu måste jag vänta ända tills nästa vecka innan jag kan sätta tänderna i säsong 4! Men sen när vi väl kom fram till spelstället så var allt bra ordnat och vi fick upp allting i tid, men en tisdag i Lahr/Tyskland är inte så hett som man kan tro. Turnéns riktiga första bottennapp igår, publikmässigt, tyvärr. Men det var bara en tidsfråga, för de dagarna kommer ju alltid på en turné. Och nu är värmen i bussen fixad och vi har fått en ny släpkärra levererad till oss, så nu är vi tillbaka på banan igen.

Efter giget i Bratislava, som jag skrev om förra gången, så uteblev ölkalaset tillsammans med våra svenska dödskollegor i Demonical och Volturyon eftersom vi var tvungna att sticka direkt när vi var lastade och klara. Sen styrde vi mot Wien, Österrike. Inget vi såg fram emot eftersom vi vet att klubben som vi spelade på, suger. Publiken brukar dock vara bra och den svek inte denna gången heller. Det var tredje gången vi spelade där nu och jag hoppas att det blir den sista. Däremot så var det riktigt trevligt att kolla in staden lite! Jag, Peter och Danny och Pat från Prostitute Disfigurement tog en ganska lång promenad och kollade på grymt vackra byggnader och mådde allmänt gôtt under några timmar.

Ljubljana i Slovenien såg vi fram emot eftersom vi hade hört att det skulle komma mycket folk. Det kom bra med folk och de var helvilda!

Sen hade vi fyra Italiengig på raken: Rom i fredags, Bari i lördags, Arezzo i söndags och Venezia i måndags. Bra uppslutning på samtliga gig, även sön- och måndag! Det började ju jävligt bra när vi äntligen kom till Rom i fredags! Vi hade gjort turnéns dittills längsta resa (78 mil från Ljubljana) och precis när vi skulle köra upp på parkeringen utanför spelstället så var uppfarten för brant så arslet på bussen fastnade stenhårt i gatan! Och det gick verkligen inte att komma loss. Snacka om bakflyt...

Polisen kom dit (som naturligtvis inte kunde ett ord engelska) och det var ganska rörigt där en sväng. Polisen i sin tur ringde brandkåren om hjälp. En bärgningsbil tycker ju vi hade varit mer lämpligt... Efter tre timmar så kom äntligen brandkåren som hade nån typ av kran/lyft med sig och efter en stund så var bussen äntligen loss! Anledningen till att vi fick vänta så länge på den där kranen var att när vi ringde så var de redan ute på en utryckning med den - en kvinna stod tydligen högt uppe på ett hustak och hade tänkt sig att hoppa! De lyckades avstyra det hela, så då kändes det rätt så OK att få vänta på hjälpen.

Italien är roligt att spela i, för folk uppskattar verkligen musiken och så, men det kan vara väldigt frustrerande många gånger, då inte Italiensk tid är samma tid som övriga världen verkar det som. I Arezzo fick vi höra "in ten minutes" i över två timmar när vi frågade den italienska promotern, Luigi, om när i helvete det kommer någon och öppnar spelstället åt oss. Som någon sorts kompensation för förseningen så bjöds det på gratis drinkar till hela turnésällskapet när vi väl kom in. Vi i Vomitory hanterade det bra såklart, men det fanns andra bland oss som inte riktigt fixade det. Våran ljudtekniker gjorde sin första och troligtvis sista riktiga tabbe denna turnén. Ujujuj, det var en bedrövlig spelning rent ljudmässigt! Men synden straffar sig själv som det heter, och han tappade sin plånbok där senare under natten, hihi... Den har dock hittats och skickats hem till honom. Bra trots allt, för Heavy-D är den överlägset bästa ljudteknikern vi har jobbat med någonsin.

Ikväll spelar vi i Darmstadt i Tyskland, och vi är beredda på en "sådär"-spelning igen. Dåligt förköp och mitt i veckan tyder på det. Men vi kör på som vanligt, för de som trots allt kommer har ju betalat inträde och ofta kört långt för att se oss. Så det är bara att gå upp och ge järnet som vanligt! Alla längtar till imorgon, då vi spelar i Paris. Skitbra förköp och en bra metalscen ger bra odds! Vi har inte spelat i Paris sen 2004 så det borde komma en del folk. Sen har vi bara ett frankrikegig, ett i Schweiz och slultigen Belgien på söndag kvar, så kanske detta blir det sista inlägget innan turnén är över. Försöker skriva något om de sista gigen också, även om det så blir efter vi har kommit hem på måndag.

Nu ska jag kolla in ett skitdåligt lokalt tyskt förband och dricka en Grafenwalder ur PET-flaska. Skål.

Därför lyssnar jag på Venom

Saxat från Wiki: During a concert at the Hammersmith Odeon in 1984, guitarist Mantas was doing a between-song rant when he remarked rather loudly: "A lot of bands are out there tonight, waiting for Venom to make a mistake. Well, we are the fucking mistake!"

Kunde inte sagt det bättre själv.

På fredag recenserar jag nya albumet Fallen Angels i NWT.

Metal Club 10 år

På fredag firar Metal Club 10 år. Firandet sker på Båten där du kan beställa 4 öl för en sketen hundring. Med en sådan meny kan det ju bara bli sjöslag.

Metal Hammer - made in Norway

Hepp, Norge har fått en egen upplaga av klassiska tidskriften Metal Hammer. Otippat!

Vomitory // Opus Mortis VIII tour 2011 // Del 3

Våra två spelningar i Tjeckien, Prag och Brno, var båda helt sinnessjukt bra! Och de var på en söndag och en jävla måndag! Igår i Brno var nog den bästa spelningen efter den första i Essen. Circle-pit, knäböjning under introt, okontrollerade euforiskrik då och då och autografskrivning och fotografering till bedrövelse efter giget. Guld!

På dessa två gig hade vi förstärkning av det tjeckiska bandet Tortharry, eller Tårt-Harry som de snabbt fick heta, vilket Peter även kallade dem från scenen under vårat gig i Prag.

Spelstället i Prag hade ingen dusch så arrangören hade hyrt ett omklädningsrum som låg ett par byggnader bort. Vi ringde på dörren i typ fem minuter innan det kom en komplett dyngrak gubbe och öppnade. Givetvis kunde han ingen engelska men han var jättetrevlig ändå. När vi hade duschat klart så var han om möjligt ännu fullare och satt på en stol och skrek och gapade när vi gick därifrån.

Sen så hade vi ju sån otur igår att spelstället låg granne med ett Holiday Inn - åh nej! Vi i Vomitory + Heavy-D, vår ljudtekniker, tog in på ett varsitt rum och det var värt varenda krona, för man får verkligen ny energi av att komma bort från bussen under en dag och en natt så att man kan duscha och skita hur mycket man vill. Väldigt bra tajmat också eftersom vi är i mitten av turnén nu + vi fick en veckas lortiga kläder tvättade på hotellet.

En liten cool anekdot: gitarristen/sångaren i Tårt-Harry, Dan, hade en gitarr som han köpte personligen av Kerry King för något år sen, så den var man ju tvungen att provspela!! Grym gitarr faktiskt! Kerry Fucking King! Den var dessutom signerad av KFK på baksidan av stämhuvudet.

Ikväll i Bratislava, Slovakien är det två turnéer som slås ihop, så ikväll spelar vi även med ett ungerskt band och svenska Demonical och Volturyon. Demonical känner vi väl sen tidigare, så det finns en viss risk för hårt ölintag ikväll.

/Tobben, Vomitory