Vinnare av boken

Elva tävlande. Rätt ner i tombolan. Inget tjafs. Juryn var benhård och rättvis. Så här gick det till. Soundtrack: Iron Maiden - No prayer for the dying (vinyl).

Rätt svar: Gul och blå

Björn Larsson vinnare. Bok samt brutallimiterat bokmärke kommer på posten. Maila/messa adress så har du den innan julafton. Grattis.

Sweden Rock Magazine #88

Nytt nummer ute nu. Jag bidrar med en ynka cd-recension och en fräsig lista över mina favoritalbum från 2011. Jag återkommer med full kraft i januarinumret.

Årets plattor 2011 // Fredrik Larzon (Millencolin och Kvoteringen, ägare av De:Nihil Records och skivsamlare av rang)

Årets 12"
Midnight "Satanic Royalty" LP
Graveyard "Hisingen Blues" LP
All Pigs Must Die "God Is War" LP
Pyramido "Salt" LP
Night Birds "The Other Side Of Darkness" LP
Gentlemans Pistols "At Her Majesty's Pleasure" LP
Counterblast "Nothingness" 2xLP
Terra Tenebrosa "The Tunnels" 2xLP
Craft "Void" 2xLP
40 Watt Sun "The Inside Room" 2xLP

Årets 7"/10".
Spiders "Fraction" 7"
Skizophrenia "This Fucking Skizophrenia! Still A Raped Ass" 7"
Mad Men "Suspiria" 7"
Parasite "Metal Punk Massacre" 10"
Bombus "No.3" 7"

Årets plattor 2011 // Jesper Löfvenborg, CGC, Tryck & Wåxnäs svartaste konstnärsambassadör

1. Trap Them – Darker Handcraft
Med konvolut av estetisk världsklass kommer denna Entombed-minnande käftsmäll. Trap Thems tredje giv är en löjligt fenomenal HC/black metal/punk-hybrid som får mig att längta till nästa moshtillfälle. Face ”the Facts” folks!

2. All Pigs Must Die – God is War
APMD’s första fullängdare är så förbannat intensiv och brutal att jag blir andfådd. En superkonstellation med bl.a. medlemmar från Converge och Hope Conspiracy. Se upp, en arg hardcore-ångvält som pissar på den rådande världsordningen och gillar det där med explicit lyrics. Delar nog egentligen guldmedaljen med Trap Them…

3. Craft – Void
Primitivt, argt och avskalat, men samtidigt varvat med smittande riff och melodislingor. Sex år sen den senaste plattan firas med ett misantropiskt fuck off och ett hat riktat mot den rådande världsordningen. Craft har definitivt skapat ett av årets bästa black metal-album.

4. Tsjuder – Legion Helvete
Ny platta från norska Tsjuder och med en titel lika underbar som 2004 års lysande ”Desert Northern Hell”. Och vad sägs om låttiteln ”Fra en Råtten Kiste”, lingvistisk metal-prakt! Tsjuder låg i träda, vaknade till liv och skapade ånyo ett soundtrack för marschen mot helvetet. Traditionell norsk black metal, med aggressiva melodier som lämpar sig till när du behöver moppa det där skitiga köksgolvet, eller för all del, bara avnjuta en förbannat bra platta.

5. Krisiun – The Great Execution
Att den brasilianska brödratrion kan spela kulsprutefrenetisk döds vet vi vid det här laget. Men alltsedan släppet av ”Assassination” (2006) har det börjat hända intressanta saker med deras musik. Smattret har fått sällskap av nödvändiga tempoväxlingar och melodier. Nu har vi 2011 och ”The Great Execution”, ljudet har förfinats ytterligare, och självklart är det brutalt à la Krisiun!

6. Djevel – Dødssanger
Norsk black metal med Erland Hjelvik från überpopulära Kvelertak som får mig att tänka på urskog, karga klippor och vindpinande turvidder. Stundom omsluts man av ett primitivt Darkthrone-arv, för att i nästa stund ledas in på en annan stig i mörkrets skog. Ett album som gör sig bäst i sin helhet, och inte bör klickas sönder av en rastlös Spotify-användare

7. Negative Plane – Stained Glass Revelations
Amerikansk black metal, och så där gott svårlyssnad att det tar ett par varv innan man kommer med i matchen, men då jäklar blir det plockgodishyllans salmiakgroda. Salt, hård och vill aldrig försvinna. ”Stained Glass Revelation” har en black metal-skitig produktion och är stundtals riktigt kuslig. En psykologisk resa, med melodiösa inslag som dräps lika abrupt som de föds. Som sagt, en långkörare.

8. Ulcerate – The Destroyer of All
Ännu en delikat utmaning från årets skivflora. Den nyzeeländska trion tar rygg på fantastiska Deathspell Omega och deras kluriga så kalla post-death metal har spelats frekvent hela hösten. Händelserik krävande perfektionism som borde kunna värma otaliga musiköron under vargamånaderna som stundar.

9. Vomitory - Opus Mortis VIII
Ja vad säger man, Forshaga, tjugotvå år, åtta plattor och noll tjafs. Högklassiskt dödsrens som skickar mig på en mental nostalgitripp till det tidiga 90-talets Kristinehamn (och även Holken för den delen). ”Arise”, ”Left Hand Path” och ”Like an Everflowing Stream” väcks till liv när jag spelar knäckande ”The Dead Awaken”. Kravmärkt, närproducerat och ekologiskt äkta. Och tror banne mig att jag även ser en svan i horisonten, om än svart…

10. In Solitude – The World. The Flesh. The Devil.
Listans softaste platta levererar Uppsalabördiga In Solitude, geografiska Watain-poäng, inte illa… 80-talsretro, med både Mercyful Fate- och Ghost-vibbar. Många sköna spår med ”For Her Darkness” som personlig topp, en sådan där låt som gör att man cyklar snabbare när man har den i lurarna. Mörk diabolisk rock som sotar själen lite lagom svart.

Bubblare
Black Tusk – Set the Dial
Fick i skrivande stund senaste Black Tusk, en trio från den amerikanska södern. Regionspräglad sludge/stoner metal. Låter lovande och kan klättra. Artwork by John Dyer Baizley, jo jag tackar.

Årets konsert
Watain, Münchenbryggeriet Stockholm, 4 november
År efter år lämnar Watain samtliga utmanare i askan. Solid konstnärlig perfektionism, ett tempel som man inte rubbar. Hail Watain!

Årets plattor 2011 // Martin Magnusson (Damien)

August Burns Red – Leveler
Årets motsvarighet till förra årets vinnare Parkway Drive. Jag väljer därför helt enkelt att använda samma motivering: Varierande arrangemang som förnöjer och skivans bästa låtar finns både i början, i mitten och i slutet.

Mastodon – The hunter
Mastodons senaste giv når inte riktigt upp till vare sig ”Crack the skye” eller ”Leviathan”. Trots det en väldigt bra skiva.

Foo Fighters – Wasting light
Jag ska inte sticka under stol med att jag hyser en stor beundran för Dave Grohl och att det mesta Foo fighters släpper därför faller mig i smaken. Men ”Wasting light” är trots allt en av de skivor jag lyssnat mest på under 2011 och det måste ju ändå betyda att den även besitter någon slags kvalitet.

Architects – The here and now
Med en till stora delar ny ljudbild och låtkaraktär hade jag till en början lite svårt att ta in Architects nya platta. Men en god vän fick mig att öppna öronen och det är jag tacksam för. Numera vurmar jag mer för det sentida (och betydligt mer lättlyssnade) Architects.

In Flames – Sounds of a playground fading
Det In Flames jag en gång i tiden fastnade för och det In Flames jag hör idag är inte samma band. Varken personalmässigt eller musikmässigt. Men vad spelar det för roll så länge låtarna faller mig i smaken.

Graveyard – Hisingen blues
När Graveyard sammanfattar 2011 är det troligt att de nyper sig i armen för att kolla om allt inte bara var en dröm ändå. En massivt hyllad platta, segertåg på klubbar och festivaler och förbandsgig till Iron Maiden. Det ska bli spännande att se hur bandet följer upp detta.

Bury Your Dead – Mosh n’ roll
I mina öron släppte Bury Your Dead ett riktigt bra (”Cover your tracks”) och ett hyggligt (”Beauty and the breakdown”) album under första delen av sin karriär. Sedan valde sångaren Mat Bruso att fokusera på karriären som lärare och vips var Bury Your Dead ett tämligen mediokert metalcore-band i mängden. 2011 är Bruso tillbaka och ”Mosh n’ roll” är en comeback som heter duga.

Animals As Leaders – Weightless
Om man nödvändigtvis vill sätta en etikett på Animals As Leaders vore kanske musikhögskolemetal en lämplig sådan. Debuten var bra men ”Weightless” har både bättre ljud och fler riktigt intressanta låtar. Att trummorna den här gången spelas på riktigt istället för att programmeras värmer dessutom ett trummishjärta.

Earth Crisis – Neutralize the threat
Lyssnade mycket på den här skivan i somras i samband med att den släpptes och innan skivbolaget Century Media bestämde sig för att ta bort sin katalog från Spotify. Sedan dess har jag inte lyssnat en sekund. Men jag minns att det är en bra skiva, om än inte på samma nivå som föregångaren ”To the death”.

Adept – Death dealers
Egentligen är jag kanske för gammal för att uppskatta Adepts musik och visst finns det delar som inte riktigt tilltalar mig. Men på det stora hela så gör Adept högst kompetent musik, även om man ligger snäppet efter sina utländska förebilder.

Bonus
Årets bästa konserter (i datumordning, ej inbördes rangordnade):

Bring Me The Horizon, Stockholm 27 januari
Kvelertak, Karlstad 5 februari
Youth of Today, Oslo 15 mars
Comeback Kid, Linköping 30 april
Kvelertak, Linköping 30 april
Ghost, Stockholm 13 maj
Foo Fighters, Stockholm, 22 juni
Jimmy Eat World, Borlänge 29 juni
Kvelertak, Borlänge 1 juli
Machine Head, Stockholm 3 november

Årets plattor 2011 //Fredrik (Big Balls Productions)

1. FOO FIGHTERS – WASTING LIGHT
Fantastisk!
Bästa låt: Walk

2. VADER – WELCOME TO THE MORBID REICH
Magi uppstår när Piotr Wiwczarek och hans mannar belägrar polska Hertz Studio.  Inte i närheten av 2009 års giv ”Necropolis”, men ändå…
Bästa låt: I am who feasts upon your soul

3. DEVILDRIVER – BEAST
”Clouds over California” var starkaste numret på 2009 års platta ”Pray for Villains”. ”Beast” har ett ännu starkare kort i ”Black soul choir”. Ruggig låt, synd bara på det förbannade fade out-introt!
Bästa låt: Black soul choir

4. CHILDREN OF BODOM – RELENTLESS RECKLESS FOREVER
Löjligt. Och bra. Löjligt bra? Nej, den där jävla synten förstör fortfarande en hel del. Alexi Laiho låter dock fortfarande som i fornstora dar.
Bästa låt: Not my funeral

5. MASTODON – THE HUNTER
Funkar oavsett sinnesstämning!
Bästa låt: Stargasm

6.    ARCH ENEMY – KHAOS LEGIONS
7.    IN FLAMES – SOUNDS OF A PLAYGROUND FADING
8.    AMON AMARTH – SURTUR RISING
9.    ASSAULT – CLOSER TO ETERNAL LIFE
10. MACHINE HEAD – UNTO THE LOCUST

Årets låt är definitivt ”Black Soul Choir” med DEVILDRIVER! Observera dock att det är en cover på 16 Horsepowers  låt från 1996, vilken suger gött hårt.

Årets plattor 2011 // Hans Nilsson (ex MegaHerz, Karlstad)

1. Sixx A.M. - This is gonna hurt
2. In flames - Sounds of a playground fading
3. Iced Earth - Dystopia
4. Machine Head - Unto the locust
5. Blue Stahli - Blue Stahli
6. Amaranthe - Amaranthe
7. Astral Doors - Jerusalem
8. Fucked Up - David comes to life
9. Disturbed - The lost children
10. Black Veil Brides - Set the world on fire

Årets plattor 2011

Nu är det dags igen. Lista dina tio favoriter från 2011 och ha chans på lite fina "tack-för-hjälpen-priser". Som vanligt så har man mer chans ju mer ambitiös man är så motivera gärna dina val.

Deadline 10 dec - maila på jonathan(snabela)etm.nu

Tävling / Duff McKagan

CDon.com har varit så bussiga att skicka ett signerat exemplar av Duff McKagans (ex-GnR, Velvet Revolver, Loaded) biografi It´s so easy för utlottning.

Allt du behöver göra är att svara på frågan här nedan och sedan maila svaret till jonathan(snabela)etm.nu

Fråga: Vilka två färger har de klassiska GnR-albumen Use Your Illusion I och II? Tävlingen pågår till den 7 december. Lycka till.

Litar du inte på ditt svar finns boken att köpa här

KoRn - The Path of totality

KoRn gör det inte lätt för sina fans. De största inom dubstep, drum and bass och electro house kladdar på varenda sekund av The Path of totality och sätter mitt tålamod på stort prov. Recension i NWT på fredag.

Vomitory // Opus Mortis VIII tour 2011 // Del 4

Jösses vilka jävla dretdagar de två senaste har varit, haha... Började skriva lite igår natt, efter giget men var tvungen att gå och knoppa nångång efter 04:00. Igår förmiddags blev vi stoppade av polisen i Österrike som gjorde en flygande besiktning på bussen. Och det tog ju ingen tid ska du se! Det slutade med att vi fick lämna vårat släp på stående fot, vilket i sin tur gjorde att vi fick lasta in all backline INNE i bussen! Själva bussen har inget riktigt stort lastutrymme så vi fick ställa grejer överallt där det fanns lite plats - sängar, säten, gångar osv. Fan vilken dret alltså!!

Som grädde på moset så pajjade värmen i bussen också, så vi frös som fan hela dagen. Och som inte det vore nog, mina Sopranos-avsnitt tog slut under dagen så nu måste jag vänta ända tills nästa vecka innan jag kan sätta tänderna i säsong 4! Men sen när vi väl kom fram till spelstället så var allt bra ordnat och vi fick upp allting i tid, men en tisdag i Lahr/Tyskland är inte så hett som man kan tro. Turnéns riktiga första bottennapp igår, publikmässigt, tyvärr. Men det var bara en tidsfråga, för de dagarna kommer ju alltid på en turné. Och nu är värmen i bussen fixad och vi har fått en ny släpkärra levererad till oss, så nu är vi tillbaka på banan igen.

Efter giget i Bratislava, som jag skrev om förra gången, så uteblev ölkalaset tillsammans med våra svenska dödskollegor i Demonical och Volturyon eftersom vi var tvungna att sticka direkt när vi var lastade och klara. Sen styrde vi mot Wien, Österrike. Inget vi såg fram emot eftersom vi vet att klubben som vi spelade på, suger. Publiken brukar dock vara bra och den svek inte denna gången heller. Det var tredje gången vi spelade där nu och jag hoppas att det blir den sista. Däremot så var det riktigt trevligt att kolla in staden lite! Jag, Peter och Danny och Pat från Prostitute Disfigurement tog en ganska lång promenad och kollade på grymt vackra byggnader och mådde allmänt gôtt under några timmar.

Ljubljana i Slovenien såg vi fram emot eftersom vi hade hört att det skulle komma mycket folk. Det kom bra med folk och de var helvilda!

Sen hade vi fyra Italiengig på raken: Rom i fredags, Bari i lördags, Arezzo i söndags och Venezia i måndags. Bra uppslutning på samtliga gig, även sön- och måndag! Det började ju jävligt bra när vi äntligen kom till Rom i fredags! Vi hade gjort turnéns dittills längsta resa (78 mil från Ljubljana) och precis när vi skulle köra upp på parkeringen utanför spelstället så var uppfarten för brant så arslet på bussen fastnade stenhårt i gatan! Och det gick verkligen inte att komma loss. Snacka om bakflyt...

Polisen kom dit (som naturligtvis inte kunde ett ord engelska) och det var ganska rörigt där en sväng. Polisen i sin tur ringde brandkåren om hjälp. En bärgningsbil tycker ju vi hade varit mer lämpligt... Efter tre timmar så kom äntligen brandkåren som hade nån typ av kran/lyft med sig och efter en stund så var bussen äntligen loss! Anledningen till att vi fick vänta så länge på den där kranen var att när vi ringde så var de redan ute på en utryckning med den - en kvinna stod tydligen högt uppe på ett hustak och hade tänkt sig att hoppa! De lyckades avstyra det hela, så då kändes det rätt så OK att få vänta på hjälpen.

Italien är roligt att spela i, för folk uppskattar verkligen musiken och så, men det kan vara väldigt frustrerande många gånger, då inte Italiensk tid är samma tid som övriga världen verkar det som. I Arezzo fick vi höra "in ten minutes" i över två timmar när vi frågade den italienska promotern, Luigi, om när i helvete det kommer någon och öppnar spelstället åt oss. Som någon sorts kompensation för förseningen så bjöds det på gratis drinkar till hela turnésällskapet när vi väl kom in. Vi i Vomitory hanterade det bra såklart, men det fanns andra bland oss som inte riktigt fixade det. Våran ljudtekniker gjorde sin första och troligtvis sista riktiga tabbe denna turnén. Ujujuj, det var en bedrövlig spelning rent ljudmässigt! Men synden straffar sig själv som det heter, och han tappade sin plånbok där senare under natten, hihi... Den har dock hittats och skickats hem till honom. Bra trots allt, för Heavy-D är den överlägset bästa ljudteknikern vi har jobbat med någonsin.

Ikväll spelar vi i Darmstadt i Tyskland, och vi är beredda på en "sådär"-spelning igen. Dåligt förköp och mitt i veckan tyder på det. Men vi kör på som vanligt, för de som trots allt kommer har ju betalat inträde och ofta kört långt för att se oss. Så det är bara att gå upp och ge järnet som vanligt! Alla längtar till imorgon, då vi spelar i Paris. Skitbra förköp och en bra metalscen ger bra odds! Vi har inte spelat i Paris sen 2004 så det borde komma en del folk. Sen har vi bara ett frankrikegig, ett i Schweiz och slultigen Belgien på söndag kvar, så kanske detta blir det sista inlägget innan turnén är över. Försöker skriva något om de sista gigen också, även om det så blir efter vi har kommit hem på måndag.

Nu ska jag kolla in ett skitdåligt lokalt tyskt förband och dricka en Grafenwalder ur PET-flaska. Skål.

Därför lyssnar jag på Venom

Saxat från Wiki: During a concert at the Hammersmith Odeon in 1984, guitarist Mantas was doing a between-song rant when he remarked rather loudly: "A lot of bands are out there tonight, waiting for Venom to make a mistake. Well, we are the fucking mistake!"

Kunde inte sagt det bättre själv.

På fredag recenserar jag nya albumet Fallen Angels i NWT.

Metal Club 10 år

På fredag firar Metal Club 10 år. Firandet sker på Båten där du kan beställa 4 öl för en sketen hundring. Med en sådan meny kan det ju bara bli sjöslag.

Metal Hammer - made in Norway

Hepp, Norge har fått en egen upplaga av klassiska tidskriften Metal Hammer. Otippat!

Vomitory // Opus Mortis VIII tour 2011 // Del 3

Våra två spelningar i Tjeckien, Prag och Brno, var båda helt sinnessjukt bra! Och de var på en söndag och en jävla måndag! Igår i Brno var nog den bästa spelningen efter den första i Essen. Circle-pit, knäböjning under introt, okontrollerade euforiskrik då och då och autografskrivning och fotografering till bedrövelse efter giget. Guld!

På dessa två gig hade vi förstärkning av det tjeckiska bandet Tortharry, eller Tårt-Harry som de snabbt fick heta, vilket Peter även kallade dem från scenen under vårat gig i Prag.

Spelstället i Prag hade ingen dusch så arrangören hade hyrt ett omklädningsrum som låg ett par byggnader bort. Vi ringde på dörren i typ fem minuter innan det kom en komplett dyngrak gubbe och öppnade. Givetvis kunde han ingen engelska men han var jättetrevlig ändå. När vi hade duschat klart så var han om möjligt ännu fullare och satt på en stol och skrek och gapade när vi gick därifrån.

Sen så hade vi ju sån otur igår att spelstället låg granne med ett Holiday Inn - åh nej! Vi i Vomitory + Heavy-D, vår ljudtekniker, tog in på ett varsitt rum och det var värt varenda krona, för man får verkligen ny energi av att komma bort från bussen under en dag och en natt så att man kan duscha och skita hur mycket man vill. Väldigt bra tajmat också eftersom vi är i mitten av turnén nu + vi fick en veckas lortiga kläder tvättade på hotellet.

En liten cool anekdot: gitarristen/sångaren i Tårt-Harry, Dan, hade en gitarr som han köpte personligen av Kerry King för något år sen, så den var man ju tvungen att provspela!! Grym gitarr faktiskt! Kerry Fucking King! Den var dessutom signerad av KFK på baksidan av stämhuvudet.

Ikväll i Bratislava, Slovakien är det två turnéer som slås ihop, så ikväll spelar vi även med ett ungerskt band och svenska Demonical och Volturyon. Demonical känner vi väl sen tidigare, så det finns en viss risk för hårt ölintag ikväll.

/Tobben, Vomitory

W.A.S.P. // The Headless children vs The Crimson idol

På internet rasar den här diskussionen.

Vomitory // Opus Mortis VIII tour 2011 // Del 2

Nu är vi en dryg vecka in i turnén och tristessen under den tiden som inte är vår timme på scenen varje kväll blir mer och mer påträngande. Och alla är lite snoriga och rossliga till mans, precis som det brukar vara. Men vi har det riktigt dyngtrevligt ändå.

Sen senast i Hamburg så har vi avverkat Oldenburg, Berlin, Bischofswerda och Bamberg - samtliga i Tyskland, och det har varit riktigt bra uppslutning på gigen trots att det mesta varit vardagar. Hörde häromkvällen, när vi var i Berlin, att Vader och Gorgoroth som också är ute på Europaturné just nu snittar på samma publiksiffror som vi gör, dvs. 100-120 per kväll. Med tanke på att de har ganska mycket tyngre namn än vi har, så är vi mer än nöjda!

Stötte på lite svenskar i fredags, i Bischofswerda, i form av Iron Lamb från Stockholm som också spelade där samma kväll. Trevliga killar! Men kvällens största behållning för mig dock, var att jag köpte två remastrade och återutgivna CD-skivor med TANK!!

Stället igår var nog turnéns sämsta hittills, Bamberg/Tyskland. Lokalen kändes som en samlingslokal och scenen var liten som fan. Sen så var det varmt och fuktigt nåt så in i helvete så man blev helt yr av att bara stå still på scenen och sen så var folket där körda i största allmänhet. Alla hade lite av en dålig dag igår - jag spelade som en kratta, Erik var (och är) riktigt risig i halsen, Peter hade besvär med en krampande tumme osv. Men idag är Erik lite piggare och det känns som att kvällens gig i Prag kommer bli mycket bättre.

Vi var ute på lite sightseeing förut idag tillsammans med grabbarna i Prostitute Disfigurement. Vi har varit i Prag flera gånger förut men inte haft tiden att se oss omkring särskilt mycket, så vi är väldigt nöjda med dagens promenad.

Imorgon ska vi till Brno och troligtvis dags att tvätta lite kläder för första gången på turnén.

Tobben // Vomitory

Dieter, aka Heavy-D, våran ljudtekniker. Världens bästa kille!

Gänget utanför bussen igen. Önskar att jag även kunde säga att vi står utanför arenan vi spelade på, men tyvärr icke.

Skyltmakaren i mig dog när han såg denna fantastiska skylt i Oldenburg, haha.

Peter och Erik sänker en iskall Grolsch i Stenwijk i Holland.

Vomitorys senaste album Opus Mortis VIII kan du köpa här

Sweden Rock Magazine #87

Nytt nummer ute nu. Jag har snackat med Amanda Somerville och Janne Jarvis (Hate Gallery, ex-Warrior Soul) och recenserat Demon Seed och Hate Gallery.

Kollega Carl har gjort en drömartikel om Eric Carr. Missa inte.

Vomitory // Opus Mortis VIII tour 2011 // Del 1

Nu är vi fem dagar in i turnén och hittills så funkar allt hyfsat bra. Så klart, i början av en turné så är det ju alltid en massa små grejer som inte funkar perfekt, men efterhand så kuggar saker i varandra och allt börjar snurra som det är tänkt. Vi tog oss till Düsseldorf utan problem och mötte vår turnéledare, Boni, i ankomsthallen.

Men turnébussen som skulle hämta upp oss var ju naturligtvis försenad. Tydligen var det något strul med släpet som var tvunget att fixas innan de kunde hämta oss på flygplatsen. Så vi blev ju helt enkelt tvungna att sopa i oss några fler öl så att tiden gick lite fortare. Tror vi satt där i fyra timmar innan bussen kom.

Starten i Essen i fredags blev lite kaotisk eftersom vi var så pass försenade med allting. Men giget var en riktig höjdare och vi kunde inte önskat oss en bättre start. Stället var inte slutsålt men ganska packat och publiken var helt grym. Efterfesten likaså. Killarna i de andra banden på turnén (Prostitute Disfigurement från Holland och Solace Of Requiem från USA) är svintrevliga så det kommer troligtvis bli lite vemodigt att skiljas åt när turnén är slut den 20:e november.

Nu är vi i Hamburg i Deutschland. Ska spela på Markthalle om några timmar. Det är nog fjärde gången vi spelar här så det känns lite som att komma hem. Tyskland överlag känns alltid lite som att komma hem för det är här vi har gjort flest spelningar under åren. Det är i regel alltid bra uppslutning och bra drag på metallskallarna. Efter ikväll har vi fyra gig till i Tyskland innan vi drar vidare till Tjeckien.

//Tobben, Vomitory

Vomitorys senaste album Opus Mortis VIII kan du köpa här

Saviours

Med en dollarkurs värdig en bananrepublik gör du klokast i att surfa in på www.kemado.com och köpa följande.

Saviours - Death's Procession – LP - $14.98
Saviours - Accelerated Living – 2xLP - $19.98

Mitt paket dyker väl upp om någon vecka.

Skeletonwitch/Forever abomination

Ny recension på Sweden Rock Magazines webbplats.

Nasum!

Det här kan vara den mest kittlande nyheten den här veckan.

Nej, bloggen har inte havererat i ett regn av napalm

• På fredag lirar Raubtier i Rockbaren på nöjesfabriken. Jag ska dit. Ska du?
• Jag läser just nu Iron Man av Tony Iommi. Helt ok, inte mer.
• I paddan snurrar Jane´s Addiction.
• På skivtallriken roterar Accept, Devil´s Blood och, snart, Bastard Priest.
• Jag har lovat mig själv att undvika LuLu av och med Metallica och Lou Reed.
• Nekrospya är det fantastiska fanzinet som duon bakom Blod Eld Död just skickat till mig. Alla borde få ett exemplar om det fanns någon rättvisa.
• Så jävla metal är en perfekt inramning av min uppväxt. Nu på bio, snart på dvd.

Så där, nu kanske jag vaknar till liv här igen. Vem vet.