Årets plattor 2011 // Martin Magnusson (Damien)

August Burns Red – Leveler
Årets motsvarighet till förra årets vinnare Parkway Drive. Jag väljer därför helt enkelt att använda samma motivering: Varierande arrangemang som förnöjer och skivans bästa låtar finns både i början, i mitten och i slutet.

Mastodon – The hunter
Mastodons senaste giv når inte riktigt upp till vare sig ”Crack the skye” eller ”Leviathan”. Trots det en väldigt bra skiva.

Foo Fighters – Wasting light
Jag ska inte sticka under stol med att jag hyser en stor beundran för Dave Grohl och att det mesta Foo fighters släpper därför faller mig i smaken. Men ”Wasting light” är trots allt en av de skivor jag lyssnat mest på under 2011 och det måste ju ändå betyda att den även besitter någon slags kvalitet.

Architects – The here and now
Med en till stora delar ny ljudbild och låtkaraktär hade jag till en början lite svårt att ta in Architects nya platta. Men en god vän fick mig att öppna öronen och det är jag tacksam för. Numera vurmar jag mer för det sentida (och betydligt mer lättlyssnade) Architects.

In Flames – Sounds of a playground fading
Det In Flames jag en gång i tiden fastnade för och det In Flames jag hör idag är inte samma band. Varken personalmässigt eller musikmässigt. Men vad spelar det för roll så länge låtarna faller mig i smaken.

Graveyard – Hisingen blues
När Graveyard sammanfattar 2011 är det troligt att de nyper sig i armen för att kolla om allt inte bara var en dröm ändå. En massivt hyllad platta, segertåg på klubbar och festivaler och förbandsgig till Iron Maiden. Det ska bli spännande att se hur bandet följer upp detta.

Bury Your Dead – Mosh n’ roll
I mina öron släppte Bury Your Dead ett riktigt bra (”Cover your tracks”) och ett hyggligt (”Beauty and the breakdown”) album under första delen av sin karriär. Sedan valde sångaren Mat Bruso att fokusera på karriären som lärare och vips var Bury Your Dead ett tämligen mediokert metalcore-band i mängden. 2011 är Bruso tillbaka och ”Mosh n’ roll” är en comeback som heter duga.

Animals As Leaders – Weightless
Om man nödvändigtvis vill sätta en etikett på Animals As Leaders vore kanske musikhögskolemetal en lämplig sådan. Debuten var bra men ”Weightless” har både bättre ljud och fler riktigt intressanta låtar. Att trummorna den här gången spelas på riktigt istället för att programmeras värmer dessutom ett trummishjärta.

Earth Crisis – Neutralize the threat
Lyssnade mycket på den här skivan i somras i samband med att den släpptes och innan skivbolaget Century Media bestämde sig för att ta bort sin katalog från Spotify. Sedan dess har jag inte lyssnat en sekund. Men jag minns att det är en bra skiva, om än inte på samma nivå som föregångaren ”To the death”.

Adept – Death dealers
Egentligen är jag kanske för gammal för att uppskatta Adepts musik och visst finns det delar som inte riktigt tilltalar mig. Men på det stora hela så gör Adept högst kompetent musik, även om man ligger snäppet efter sina utländska förebilder.

Bonus
Årets bästa konserter (i datumordning, ej inbördes rangordnade):

Bring Me The Horizon, Stockholm 27 januari
Kvelertak, Karlstad 5 februari
Youth of Today, Oslo 15 mars
Comeback Kid, Linköping 30 april
Kvelertak, Linköping 30 april
Ghost, Stockholm 13 maj
Foo Fighters, Stockholm, 22 juni
Jimmy Eat World, Borlänge 29 juni
Kvelertak, Borlänge 1 juli
Machine Head, Stockholm 3 november