När Walking the razors edge gick varm i mitten av åttiotalet så kollade jag även in Helix föregångare skarpt. Men det blev aldrig någon affär, tyvärr. Igår, knappt trettio år efter sin release, dök den upp i en julklapp från min underbara fru som har järnkoll på mina laster. Oj, vilken platta. Fläckfri rakt igenom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar