onsdag 30 juni 2010

Sommarrea i tortyrkammaren

Exakt HÄR kan du sätta sprätt på lite kosing. Och få dubbelt så mycket för pengarna.

onsdag 23 juni 2010

SuperJam

Det här hände igår efter att jag slutat blogga.



Vi höll varandra hårt i handen, grät en liten tår av lycka och reste våra nävar i luften. Det var vackert.

tisdag 22 juni 2010

Natti natti

Nu gjorde han det där igen. Så där snyggt. Hetfield gled över från Matters till Enter sandman liggandes på golvet med ett plektrum med The Big Four på i fokus. Precis som i Hultsfred förra sommaren. Fast annat plektrum då.

Fyrverkerierna fyller himlen.

Det här blir sista inlägget för ikväll. Kul att ni var med allihop. Fast ni var blygsamma i kommentarerna.

Andra balladen

Ni vet vilken det är. Superhiten från det svarta albumet. Metallicas Stairway to heaven. Nothing else matters. Pampigt och avskalat med Hetfield på scenkanten nära publiken.

Earthquake

I sätet bakom är det jordbävning. Ölen börjar helt klart visa sitt fula tryne. Som på en vanlig festival alltså.

Master of puppets

Oj oj oj!! Vilken låt. Helt klart en Metallica-favorit. Det är mörkt i Sofia och ljusriggen kommer äntligen till sin fulla rätt. Hetfield har publiken i ett järngrepp.

FIRE FIRE FIRE

Cyanide glider över i eldkvastar och kulspruteeld och helikopterrotorer. One med andra ord. Scenen är täckt av rök och Hetfield uppenbarar sig i bakre delen. Hammet spelar på en spygrön gitarr. Lite lätt otight.

Metallica har en enorm bildvägg bakom scenen. Jag har lust att svepa 5 öl på raken så eftersläpningen försvinner.

Kvällens första ballad

Do you feel what I feel skriker Hetfield och tar i så det ekar i Fade to black. Eftersläpningen lyckas bra med att förstöra stämningen. Det ser löjligt ut. Och irriterande.

Harvester of sorrow

Hammet har plockat fram en av sina nya guror.

For whom the bell tolls

For Whom the Bell Tolls” (Cliff Burton/James Hetfield/Lars Ulrich)

Snabb, snabbare, Creeping death

Det går undan. Så mycket att låten inte låter som Creeping Death bör göra. Panelen här i Skoghalls Folkets Hus är överrens om att Metallica inte borde ha så brådis.

Eftersläpning

Det ligger en liten otrevlig digital eftersläpning och stör i sändningen. En halv sekund bara men det gör att allt ser risigt ut. Alla lirar otight ser det ut som. Man kan även säga att äntligen lirar Lars i takt med de andra. Om man vill vara lite elak.

Metallica

Nu går de på. Jättarna. Giganterna. Metallica. Det är mörkt i Sofia nu så några mer bilder från skärmen blir det inte. Så dyr kamera har inte min fru. Nu kör vi.

Creeping death är först ut!

Slayer slut!

Innan Metallica går på är det en hyllningsstund till Ronnie James Dio som skulle ha spelat på just den här festivalen tillsammans med Heaven and hell. Nu blev det inte så.

Slayer - Raining blood



Gissa om stolarna i Folkets Hus skakar?

Chemical Warfare

Ännu en monsterlåt från Reign in blood. Chemical warfare.

Björn bedömer Dave Lombardo

Björn: Under alla år Bostaph var batterist i Slayer fick vi ALDRIG höra kaggarna i "Angel of death". Lombardo - han leker sig igenom skiten. Vilket han gör genomgående genom hela spelningen. En fröjd för örat och the prince of darkness. Gött i pôsen!

Angel of death

Josef Mengele kan man läsa om i historieböckerna. Eller höra Slayer sjunga om. Angel of death krossar. Som vanligt.

Slayer






Nu är det en favorit. Titelspåret från Slayers absolut bästa album, Seasons in the abyss.

Krig

WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAR ENSAMBLE. Nu blir det åka av.

Slayer on stage

World painted blood får pliktskyldigt inleda.

Jeff Hanneman har en av de fulaste gitarrer jag sett. En fet Heinecken-logga liksom. Om jag spelade gitarr, hade spons på allt och fick bestämma en design, inte fan skulle jag välja Falcon export liksom. Skandal. Själv ser han rå ut. Som vanligt.

Kerry King med spikarmband. Araya ser ut som en tomte. Lombardo kör med avslappnad keps bakochfram.

En hyfsad moshpit har tagit form i publiken. det gillar panelen på Skoghall.


Megadeth går mot sitt slut med en av sina vassaste låtar

What do you mean, "I don't believe in God"?
I talk to him every day.
What do you mean, "I don't support your system"?
I go to court when I have to.
What do you mean, "I can't get to work on time"?
I got nothing better to do
And, what do you mean, "I don't pay my bills"?
Why do you think I'm broke? Huh?

Chorus
If there's a new way,
I'll be the first in line.
But, it better work this time.

Can you put a price on peace?
Peace,
Peace sells...,
Peace,
Peace sells...,
Peace sells...,but who's buying?
Peace sells...,but who's buying?
Peace sells...,but who's buying?
Peace sells...,but who's buying?

Wayne´s world - live

Det börjar kännas som att vara bisittare i Wayne´s World vid det här laget. Björn headbangar och det är allsång till Symphony of destruction. Publiken på plats i Sofia har gått bananas för långe sedan. Trots regn.

Björn: Bra hår även på Mustaine, som vanligt. Bra drag, bra ljud och bra låtar. Längst bak sitter ett trettiotal personer som väntar på "Nothing else matters". De har några plågsamma timmar framför sig, medan vi andra ler i mjugg...

Sweating bullets

Det stampas rätt rejält i Skoghalls Folkets Hus just nu. Sweating bullets är på sitt upplopp.

Skin o my teeth


När senaste live-dvd:n från Megadeth dök upp hemma i brevlådan för något år sedan sa min son "Hund" och pekade på omslaget. Inte mycket har hänt med Mustaines hårsvall sedan dess. Det är imponerande tätt. Och rött!

Mörkret sprider sig

In my darkest hour väser Mustaine och regntunga moln öppnar sig över konsertarenan. Det låter dock svinbra och Mustaine har väl hittills bara trista Headcrusher som bock i kanten.

Aliens

Nu: Hangar 18

Fast as a shark


Det är tydligen bara Metallica som är helt live ikväll. När Anthrax gick av scen kom ett snabbt klipp och sedan kom det ett stort rött hårsvall upp på scen. On stage Megadeth alltså. Öppningslåt Holy Wars. Sitter som en keps den!

Bad ass cop!

This song is about a bad ass cop. I AM THE LAW.

Anthrax fortsätter att rada upp klassiker och om bandet någonsin släpper iväg Belladonna på annat än att vara sångare i Anthrax kommer jag att bli förbannad. Killen låter fantastiskt.

Bisittare Björn: Belladonnas hårman är fortfarande enastående. De säger att indianer har bra hår men att de inte grejar alkohol något vidare. Jag och Hagen är ense - hellre barr än nykterist. Sjunger bra gör han också.

Indians / Heaven and hell

Först en rusig version av Indians och sedan rakt över till Dio-hyllningen Heaven and hell för att sedan WAAAAAAAAAAAAR DANCE:a tillbaka till Indians. Ljuvligt.

Uppdatering: Det blev en snutt av Man on the silvermountain också.

Bilden är från åttiotalet

Hånad av legendar

Blev just blästrad av en Skoghallslegend när jag hämtade öronproppar i kassan. Well, vad säger man? Det är ett jäkla drag i högtalarna här.

Anthrax Live - ANTISOCIAL


Just nu. Ännu en cover. Antisocial. En bra sådan.

Dårhuset

It´s a Madhouse sjunger Belladonna och Skoghall sjunger med. Låten från underbara Spreading the disease låter finfint efter så många år.

Caught in a mosh

Anthrax är troligtvis asnöjda med att få lira inför en sådan jättepublik som i Sofia. Det var ett tag sedan. Nu dundrar Got the time igång, den gamla Joe Jackson covern som har raketbränsle i ändan. Festen är igång och Sofia kokar.

Det är bra ljus och hyfsat högt här på Skoghall. Publiksiffran är knappa sextio betalande, drygt tjugo fler än i Filipstad tydligen. Det är mer metal att vara på Skoghall alltså. Som om det var en nyhet liksom?

Om man bortser från att jag sitter på en vadderad stol pch har tio meter till en vattentoalett så känns det lite som att vara på plats.

Bisittare

I kväll sitter Björn The Law/Karensdag bisittare. Metalkungen från Skåre hade viktigare saker för sig (klippa gräsmatta).

Björn har thrashkörtbyxor och verkar trivas med att de säljer öl.

Nu kör vi. Anthrax on stage.

Nej, Manowar lirar inte i kväll

Publiken i Sofia ser ut som, tja ganska många metalpubliker runt om i världen.

Ronja vs Metal


Sist jag var på bio i Skoghall såg jag Ronja Rövardotter. Eller möjligtvis var det Top Gun. Känns skönt att vara Back in the saddle efter alla år.

I bastun i Sofia

På plats - alla kramas

Sådär ja. Nu kör vi.

Just nu sitter Lars, Scott och Dave i en studio backstage och pratar om gamla tider och skrattar. Alla verkar vara polare - tvärt emot för typ fem år sedan. Då var det geingbo, nu är det myshörna. Om 20 minuter går Anthrax på.

Apokalypsens fyra ryttare rider igen / Liveblogg ikväll från ett digitalt Folkets Hus i förorten

I Bibelns uppenbarelsebok berättas det om fyra ryttare som en del av visionen av apokalypsen, det vill säga jordens undergång. 2010 kan uppställningen Metallica, Slayer, Megadeth och Anthrax liknas vid en ambulerande version av apokalypsen. På tisdag kommer turnén till Folkets Hus i Skoghall och Filipstad.

Det är lika bra att vara ärlig från början. De fyra stora har inte bokat Folkets Park i vare sig Skoghall eller Filipstad . Den kringresande festivalen Sonisphere befinner sig imorgon kväll i Bulgariens huvudstad Sofia och därifrån direktsänds spelningarna med de fyra amerikanska thrashbanden. I surroundljud och digital-HD.

Den amerikanska svängen med turnépaketet Clash of the titans 1991 hade Slayer, Megadeth och Anthrax på affischerna. Metallica hade tagit ett jättekliv upp på karriärstegen med sitt album …and justice for all och kom aldrig att ansluta turnén. Det var det närmaste man kom med de största inom thrash metal.

Ända tills nu.

Metallica är idag giganter och väljer själva vilka de vill lira med. Frågar Hetfield & Co om man vill hänga med på turné svarar man ja. Ett nej vore förödande för karriären. Det spelar inte ens någon roll om man heter Dave Mustaine, lirar i Megadeth och har ändlösa problemstenar med Lars Ulrichs namn att vända på. Man lägger allt åt sidan när Metallica kallar.

Och visst är det en dröm att få se dessa band under en och samma kväll även om karriärpeakarna rent musikaliskt är både ett och två decennium bort.

Hur Anthrax har lyckats hålla näsan över vattenytan under alla år är häpnadsväckande. Bandet, under Scott Ian och Charlie Benantes ledning, har konstant gjort karriärval som var och ett borde varit spiken i kistan. Efter ett kapsejsat försök med nye sångaren Dan Nelson är de nu återförenade med Joey Belladonna. Igen. Vi får se hur länge det varar. Mitt tips är tills dollartecknen slutar snurra i skallen på Ian och Benante.

Megadeth har även de haft sina svackor. Både privat och musikaliskt har det svajat oroväckande mycket kring förre Metallica-gitarristen Dave Mustaines skötebarn. Trots dryga tjugo miljoner sålda album verkar den rödhårige vilden ha enorma komplex för att inte ha lyckats komma ifatt Metallicas enorma succé. Setlistan från tidigare spelningar skvallrar dock om att Mustaine tagit fram sina triumfkort från framförallt albumet Rust in peace.

Slayer satte 1986 en ny standard för extrem musik. Albumet Reign in blood skulle ha blivit dryga trettio minuter men under ledning av superproducenten Rick Rubin hamnade speltiden på strax under halvtimmen. Albumet är en frustande best som inte många kommit i närheten av sedan dess. Idag är Slayer fortfarande ett högst kompetent thrash band men deras akilleshäl är liveformatet. De gånger jag sett bandet har de varit bedövande trista. Hårda, tighta och skrämmande. Men trista. Hoppas de fått nytt syre i och med den här chansen.

Metallica kommer naturligtvis att avsluta kvällen. Allt annat vore konstigt. Gruppen är som sagt en kolloss, en orubblig gigant som kontinuerligt levererar utan att helt förlita sig på gamla meriter. Klart Metallica lirar de äldre låtarna man aldrig vill lämna arenan utan att få höra, men de ryggar inte för att öppna upp sitt nyare arkiv.

Sonisphere kommer till Sverige och Stockholm den 7 augusti men då finns varken Metallica eller Megadeth med. Den som vill se Megadeth i Sverige i sommar får bege sig till festivalen Get away rock i Gävle den 8-10 juli.

Metallica sätter inte sina fötter i Sverige i år utan det är Folkets Hus, sittplats och tisdagskväll som gäller om man vill se James Hetfield, Lars Ulrich, Kirk Hammet och Rob Trujillo visa vart hårdrocksskåpet ska stå.Jonathan Strandlund

Vad: Digital HD-sändning i surround av Sonisphere från Sofia, Bulgarien med Metallica, Slayer, Megadeth och Anthrax.

Var: Folkets Hus i Skoghall och Filipstad

När: Sändningarna börjar kl 19.00 och livebloggandet förväntas starta ungefär samtidigt.

torsdag 17 juni 2010

Lawnmower Death

Det är mer metal att klippa gräsmattan, besöka sommaravslutning på dagis, fira av sin fru på födelsedagen, klippa gräset igen och somna på bussen med nya Sweden Rock Magazine i knät än att sitta framför datorn och blogga.

Det är sommar, ut med er.

I morgon fredag recenserar jag Vince Neil och Witchery i NWT. Det kan ni läsa istället.

onsdag 9 juni 2010

Lord K drar upp nya regler

Mannen här till vänster lirar överjävlig metal i Torture Division och lite mindre brutal metal i Project Hate MCMXCIX. Han har postat en del kloka tankar kring hur man ska finansiera utgivning av musik här.

Personligen skulle jag gladeligen pynta 200 spänn för en Torture Division-platta - jag skulle gärna förhandsbetala innan de ens tryckt på rec i studion.

Så för fans av Project Hate är det bara att ta sig en funderare. Är ni redo att betala? Frågan är ställd, det ska bli intressant att följa diskussionen.

Veckans fynd

Har hört att en del fnyser åt den här plattan. I min värld är den brutalbra. Lortigare än någonsin dundrar Lemmy & Co igenom idel pärlor. Titelspåret är en riktig öl-öppnare.

Fyndpris på Knastret 70 spänn - och då är det ett riktigt fint exemplar.

Cos I'm in love with rock 'n' roll, satisfies my soul
If that's how it has to be, I won't get mad
I got rock 'n' roll, to save me from the gold
And if that's all there is, it ain't so bad
Rock 'n' roll

Close Up #122

Jag nästan längtar ihjäl mig på att få se hur nya Sweden Rock Magazine ser ut i sin nya form. Tidningen skall enligt uppgift dyka upp på fredag eller måndag.

Kul att nya Close Up kom igår. Har läst en del men det verkar vara mycket schysst att plöja igenom. Missa inte Lars Martinssons artikel om Watain - lysande skrivet.

Som alltid av Lars.

Sixhundredsixtysix

På fredag recenserar jag den här plattan i NWT. Redaktör Edlom blev skraj av texten.

Det blev han dock inte av att lyssna på den här