Blast from the past

Fick lite blodad tand efter att ha haft serien "Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i" i tio delar. Under veckan som kommer ska jag lansera "Blast from the past" som även den kommer att vara uppdelad i tio omgångar. Under rubriken "Blast from the past" kommer jag att plocka fram tio recensioner ur arkivet, lyssna på plattan med kritiska öron igen och sedan komma fram till huruvida det låtar bättre eller sämre än det gjorde den veckan jag skrev recensionen.

Av någon märklig anledning så tänkte jag på gruppen Coal Chamber tidigare idag och undrade lite hur de lät och vad jag tyckte om dem då. Då föddes idén till "Blast from the past".

Men nu ska jag åka på släppfest - The Law har fått mig att rota fram en gammal urtvättad Anthrax-tröja från 1988. Kvällens stora fråga är om jag ska brädan dit?

Metallica / My Apocalypse

Dagens köp i I-Tunes (hoppas de har lagt ut RÄTT version). En vild och furiös thrashdänga med lite lätt orientaliska gitarrer invävda nån minut från slutet. Tydligen är My apocalypse sista låten på Death magnetic och det är som upploppet på Master of puppets. Efter en lyssning är jag helt klart imponerad. Mer än av förstasingeln iallafall. Så här ska Metallica låta i mina öron.

The day that never comes

En kort sekund under första genomlyssningen av mitt I-Tunes-exemplar av nya Metallica singeln tänkte jag att produktionen lät lite fattig. Tack vare det här uttalandet av en norsk audiofil är nu debatten i full gång på nätet.

"Oh my God, this is unfortunately a classic example of how bad things get when studio technicians and musicians gets to play with expensive compressors and limiters," he said. "The file is a 313 kbps AAC sound file, which isn't necessarily that bad, but someone has chosen to maximize the volume with a compressor, so much so that the whole sound file just sounds like mud. The cymbals sound like broken glass, the drums like trees cracking, and the guitars — which are mixed equally loudly — sound like someone shoved a screwdriver into my ears."

När till och med Universal Music säjer följande vet man att något har gått fel.

"There will be a new version of the song on iTunes in a short while," Eivind Slotsvik, senior product manager at Universal Music Norway, told Faro Journalen."

Min fråga är, får man en ny version gratis rakt in i sitt I-Tunes nu?

Hellacopters to the max

"Biljetterna till The Hellacopters sista spelningar sålde slut på fantastiska 20 minuter!!!!"

Meningen är hämtad ur ett pressmeddelande från Sound Pollution. Snacka om att jag fick frispel över att inte ens vetat om att biljetterna släppts. Så här gick det undan ska ni veta. På Luger.se låg biljetterna fortfarande uppe till försäljning (på grund av att vissa kontokortsköp ej hade blivit beviljade visade det sig) så jag säkrade snabbare än blixten två biljetter till vardera spelningarna den 26 och 27 oktober. Sedan fick jag positivt besked om att jag finns på gästlistan till det exklusiva giget vid lunch den 26 oktober.

Så här trevlig blir alltså oktober för mig

17 Nöjesfabriken, Karlstad

26 Lunchspelning Stockholm Debaser

26 Kvällsspelning Stockholm Debaser

27 Eftermiddagsspelning Stockholm Debaser

27 Kvällsspelning Stockholm Debaser

Sedan lägger världens roligaste band av och världen blir en tråkigare plats.

Kiss my ass

Skorna är väl helt Ok, men brallorna. Ehh, är det bara jag som minns stentvättade svarta jeans med fasa.

Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i - del 10

Femme Fatale - Femme Fatale (1988)

Ibland kan man bli lurad av en låt, eller i det här fallet en video. 1988 var Lorraine Lewis det hetaste man kunde se på Headbangers Ball och i Kerrang. Hennes band Femme Fatale var med i alla tuffa tidningar och det var ingen tvekan om att Lorraine gjorde så att blickarna föll på bandet.

Plattan är väl lite sådär kan jag tycka idag men den är ändå värd att kolla upp. Waiting for the big one är singeln som alltid får partytarmen att jobba, resten är hygglig AOR-rock.

Och med det här tipset avslutas serien med album som kanske inte alla lyckats lägga vantarna på. Men vem vet, det kanske kommer tio till lite senare.

Balls to the wall

För drygt 1 år sedan fick jag två grymma tavlor av min kompis Niclas. Nu när vi fått som vi vill i vardagsrummet var det inget kvar att skylla på så nu sitter Bruce Dickinson och Anders Fridén prydligt på väggen ovan tv-n. Visst är de jäkligt tuffa. Den på Bruce är tagen i Globen under en av A matter of life and death-spelningarna och den på Anders Fridén är från Hawaii-scenen i Hultsfred 2006. Niclas är fotograf på båda. Vill ni se fler bilder av Niclas så finns det en mängd bildspecial på www.musiklandet.se

Distorted anthems from the suburbs

Ska ni vara någonstans nu på lördag (30:e augusti) så är Nöjesfabriken i Karlstad The Shit. The Law har släppfest för sitt nya album Distorted anthems from the suburbs och det ska ju naturligtvis firas. Själv har jag tänkt att dyka upp i en lite speciell kreation. den som är där får se...

Inbjudan är läcker, eller hur?

Kvällens importer till I-Tunes

St Anger

Plattan här till vänster saknar motstycke i hårdrockshistorien. Aldrig tidigare har en platta blivit så omdiskuterad, slaktad, nedspydd och, faktiskt, hyllad till sanslöst orimliga nivåer. St Anger är och förblir Metallicas magplask.

Nu vet jag inte hur många av er som kommer ihåg mitt betyg i NWT. Törs knappt påminna er. Jag drämde till med en rungande femma. FEM pluppar (det här var 2003 och innan NWT bytte till väckarklockor).

Varför? Why?

Jo så här var det. Load och Re-Load hade tagit bort det fräcka med Metallica tyckte jag. Live var de fortfarande vassa men på de två albumen tycker jag nog att det bara är Bleeding Me som fortfarande innehåller Metallica-magi. Det finns en del andra helt ok låtar men jösses vad mycket av det som gjorde Metallica till kungar i mitt pojkrum som försvann på Load och Re-Load.

Så när St Anger kom och de lät ilskna igen fick jag en snedtändning och lyssnade igenom plattan säkert femton gånger innan jag skrev min recension. Just då var ett toppbetyg det enda raka. Så här i efterhand kan jag ju vara självkritisk och ge den en tvåa. Arg och vresig? Javisst, just så låter St Anger. Men så mycket till låtar finns det inte. Och att lyfta bort Hammets magiska gitarrsolon var ännu en del av förfallet.

Jag står fortfarande för recensionen. Jag tyckte så just den veckan 2003. Men jag är det förste att erkänna att det är en av (ja naturligtvis har det hänt fler gånger att jag satt ett lite för högt betyg och i efterhand ångrat mig. Det händer inte ofta men det har hänt) de plattor som inte riktigt förtjänar sitt betyg.

Efter den intensiva lyssningsveckan 2003 har jag sällan återvänt till St Anger.

Jag har letat efter texten i mina mappar men inte hittat den. Jag kanske skrev den på en gammal, numera skrotad, Lap-top. Hittar jag den lägger jag ut den här.

Metallica / The day that never comes

För er som gör som Lars Ulrich - laddar ned musik från Internet alltså - har kanske missat hur omslaget till Metallicas nya singel The day that never comes ser ut. Köper man spåret i I-Tunes så följer det här omslaget med.

Tävling

Ross the Boss och Sinner släpper nya plattor i dagarna. Och sådant ska ju naturligtvis firas. Sound Pollution har därför skickat över två tröjor, en med Sinner-tryck (storlek XL) och en med Ross the Boss-tryck (storlek M) att lotta ut i en av Värmlandshårdrocksbloggs extremt efterlängtade tävlingar.

Frågor

1. I vilket tufft band har Ross the Boss tidigare varit medlem?

2. I vilket band lirar Matt Sinner i till vardags?

Svaren mailar ni som vanligt till jonathan@etm.nu - lycka till och glöm inte att ange vilken av tröjorna ni helst vill gå runt i.

Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i - del 9

Daemon - Seven Deadly Sins (1996)

Ni kanske tror att jag bara lyssnar på Crown of thornz och Talisman. Ha ha, det finns plats för köttig death metal också. Deamon var ett projekt där Nicke Andersson och Anders Lundemark (Konkhra) levererade dödssynderna på ett högst kompetent sätt. Plattan kom ut ett år efter filmen Seven och att de inspirerats av den är tydligt då det finns samplingar från filmen med i låtarna.

Seven deadly sins spelades in på nolltid i klassiskt störda Sunlight Studios i Stockholm och låter därför därefter. Gillade du Death Breath som kom för något år sedan kommer du att älska Deamon.

Bandet släppte en uppföljare 1999, dock utan Nicke Andersson bakom trummorna.

Jag har sett plattan några gånger på Tradera så den lär inte vara helt hopplös att få tag på.

Close-Up Magazine-listan

...och även Bad Religions Generator blev min idag. 10 spänn är ju i praktiken gratis. Jag har aldrig varit ett fan av modern punk (kan man kalla Bad Religion det) och kommer troligtvis aldrig att bli det.

Men ska man lyssna kan man ju lika gärna lyssna på det som anses vara "bäst" i genren. Och, som sagt, för tio spänn spelar det ju ingen större roll om hela plattan suger rakt igenom.

Close-Up Magazine-listan

Har nästan legat av mig lite när det gäller Close-Up Magazine topp 100-lista. Men idag knep jag The Crown - Hell is here på Tradera. Kommer att sitta skönt i I-Poden på bussen till veckan.

Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i - del 8

Talisman - Talisman (1990)

Ok, den här kanske några av er känner till men det struntar jag i. För om det är bara en enda bloggläsare som får nys om den här klassikern så är det värt det. För en klassiker är det, en svensk sådan. Melodiös hårdrock av bästa märke. Laguppställningen var;

Jeff Scott Soto – lead vocals

Marcel Jacob – bass

Christopher Ståhl – guitar

Mats Lindfors – guitar

Mats Olausson – keyboards

Peter Hermansson – drums

Talisman finns att få tag på. Den (och de andra plattorna med bandet) släpptes i nya remastrade utgåvor för några år sedan. Talisman är rakt igenom klockren och bör finnas i varje skivsamling.

Close-Up Magazine

Efter lång sommarväntan kom den tillslut. Det slår aldrig fel, när jag har nya numret i näven kollar jag alltid först vad som kommer i nästa nummer. Jag vet inte vad det beror på men jag antar att det beteendet har att göra med att jag aldrig kan låta bli att köpa musiktidningar.

Close-Up Magazine är en tidning som jag oftast läser pärm till pärm även om inte riktigt alla band lockar mig. Nya numret stoltserar med en stor intervju med Slipknot. Den ska jag läsa nu (lördag 22:46).

Silver medal in metal

Så här ser min nya kompis ut. Krossar allt motstånd och när den är laddad med Masters of puppets skakar takpannorna på kåken.

Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i - del 7

Crown of thorns - Crown of thorns (199?)

Är lite osäker på vilket år den här plattan släpptes och är för slö för att leta fram den. Värd att inskaffa är den dock. Superproducerad AOR med multiinstrumentalisten Jean Beavouir i spetsen. Hike it up är en fantastiskt bra låt. Finns just nu för 30 spänn på Tradera så det är inget att tveka på.

Dagens skörd i brevlådan

Hepp, snart är det helg och då är det ju trevligt att slå skallen i väggen ordentligt. När jag vittjade brevlådan idag låg följande hårdrock och väntade.

Enslaved - Vertebrae (Indie recordings)

För mig bara kända till namnet. Ska bli mycket intressant att lyssna på en grupp man bara hört gott om men själv alltid missat. Fram till nu.

Dream Evil - Gold medal in metal (Century Media)

Fyndig titel på en dvd sprängfylld med heavy metal. Det följer även med en cd med b-sidor och alternativa tagningar.

Dream Evil är ett sådant där band som brukar ha två-tre kanonlåtar på varje album, ett par som är ok samt en handfull "fillers". En samling med b-sidor känns därför illavarslande.

Sinner - Crash and burn (AMV)

Tysk metal. Enough said

Exodus - Bonded by blood (Century media)

Första plattan på länge som jag faktiskt betalat för (och inte ens det då min fru pröjsade). Men vad gör man inte när en klassiker släpps i upphottad version. Knäcker det mesta.

´Copters

25/10 Stockholm, Debaser Medis (Morgonspelning med gästlista + kvällsspelning)
26/10 Stockholm, Debaser Medis (Matinéspelning för alla åldrar + kvällsspelning)

Så ser upplägget för världens kanske sorgligaste/roligaste helg ut. The Hellacopters tar farväl med fyra spelningar i Stockholm. Hur gör man för att vara med på samtliga? Tja, det återstår att se.

Backyard Babies

Har just skrivit klart recensionen av Backyard Babies nya platta Backyard Babies. Recensionen kommer i morgondagens NWT. Spännande saker kan jag lova. Om ni undrar varför det inte är 100% metal på bloggen hela dagarna så beror det på att jag är ensam hemma med Terror 1 och Terror 2 den här veckan.

OzzKing

Ozzfest var ju i år, som bekant, reducerat till en 1-dags festival i Dallas, Texas. Men vilken fezzt det verkar ha varit. Metallica lirade skjortan av Texas och bjöd in King Diamond att sjunga på ett medley bestående av "Satan's Fall", "Curse of the Pharaohs", "A Corpse Without Soul", "Into the Coven" och "Evil". Tack gode gud för YouTube för HÄR finns en strålande upptagning av King Diamond och Metallica. Och JA, jag hade mycket väl kunnat tänka mig att vara på plats.

Motörizer

Har tjuvlyssnat lite på Motörheads kommande platta Motörizer ikväll. Det svänger rätt bra faktiskt. Saknar dock en sådan där knäckande raket i stil med Burner eller Terminal show. Men som sagt, har bara lyssnat en gång, låtarna kanske växer.

Snart helg

Och vad passar bättre i I-Poden än Warrior Souls mästerliga party-anthem Let´s get wasted. Inte för att jag kommer att följa hans råd men det är ett bra sätt att få partykänslan i kroppen att koka på.

Through the fallout all you people wanna kick me around
Eat your heart out I`m on target with the city sound
It`s an explosion, bleed like lights rays
Dig the emission, you`re looking for the superfun
A come on baby ya you get enough
I`m coming back in for some satisfaction
And you`re looking like the main attraction
You`re on fire a little baby with your head kicked in
We desire another world devoted sin

Let`s get high get wasted
Let`s get high get wasted
Let`s get high get wasted
I want fun and I`ll make it
Let`s get high get wasted
Ya the pigs can`t take it

(Don´t try this at home kids)

Bite the bullet

Om du tycker följande saker:

• Det var ett bra tag sedan AC/DC gjorde en bra platta
• På åttiotalet var Accept bäst
• En bra produktion gör alltid att en platta lyfter
• Om Nicke Andersson har varit med och petat i saker blir det ofta tufft resultat
• Hårdrock ska inte krånglas till. Raka puckar är bäst.
• Att skråla med i busenkla refränger, det är det bästa jag vet

Om du håller med om iallafall några av ovanstående påståenden ska du sikta in dig på den 5 september. Då släpper svenska Bullet sitt nya album Bite the bullet. Om ni hade vägarna förbi Skattkärr imorse strax efter klockan 7 och såg en långskånk som flinade och headbangade lyckligt vid en busshållplats så var det jag.

5 september - glöm inte det. Tjuvlyssna på fantastiska singeln Dusk til Dawn här. Så här ser omslaget ut.

Skåpmat 2

Det är inte ofta det händer men ibland får texter helt enkelt inte plats i tidningen. Och istället för att låta word-filerna mögla i en mapp i datorn skickar jag ut dem på bloggen. Här kommer tre bokrecensioner som skrevs under sommaren.

Rundgång, nitar och nackspärr (Semic)
Extrem – Min självbiografi (BTM Books)
The Encyclopedia of Swedish punk 1977-1987 (Reverb)

När författare blir sådär härligt insnöade på något kan det bli riktigt roligt att läsa. Speciellt om ämnet är självupplevt. Melker Becker och Mattias Lindeblad är just två sådana författare. Mer kända som programledare i Sveriges Radio och Sveriges Television bjuder de på hejdlösa anekdoter från sina möten med hårdrockens små och stora stjärnor. Rundgång, nitar och nackspärr är kryddad med massor av lyckade berättelser. Eller vad sägs om den när Melker Becker påträffas av en säkerhetsvakt knäböjd framför Chris i Slipknot. Att händelsen utspelade sig i en hiss gör dessutom historien än mer dråplig. Rundgång, nitar och nackspärr beskriver på ett bra sätt hur det kan vara att möta personerna bakom maskerna och sminket, att träffa de vanliga människorna innan de äntrar scenen. Tvåhundra sidor och inte en svag stund.

Häxan Sharon Osbourne skräder inte med orden. Budskapet på hennes Extrem – Min självbiografi basunerar ut att den blev ”Englands mest sålda biografi 2006”. Och det var säkert själva syftet med boken. Att hamna överst på listan och generera så mycket pengar som möjligt. Visst är det märkligt att en superstjärnas (i det här fallet Ozzy Osbourne) fru får så mycket uppmärksamhet för sin bok. Det är ju ändå alla historier om hennes makes vilda liv som är intressanta, och de har man ju redan hört till leda från andra källor. Rapp i käften är hon i alla fall. Det kan ingen ta ifrån henne.

Hur många lediga stunder Peter Jandreus har haft de senaste åren vill jag inte ens veta. Ambitionsnivån på hans The Encyclopedia of Swedish punk 1977-1987 är skyhög. Boken är inte bara välskriven och grundlig rent faktamässig, den innehåller även mängder av bilder på band som troligtvis inte ens själva kommer ihåg sin existens. Trehundratjugo sidor av ren njutning. Slå upp vilken av dem som helst och försvinn in i ljuvliga listningar av bandmedlemmar, singelsläpp och historik. Band med värmländska kopplingar finns naturligtvis utpekade på en Sverigekarta. En självklar service i en bok som knappast lämnar någon musikintresserad besviken.

Jonathan Strandlund

Till salu

Jag har en auktion på Tradera. Ni är välkomna att bjuda på Pentagrams dubbelgiv First daze here too - The vintage collection genom att klicka här.

Skåpmat

Det är i år nio år sedan jag började skriva om hårdrock i NWT. Mitt första uppdrag var att recensera Vomitorys då nya cd Redemtion. Jag minns att jag tyckte det var extremt coolt att få en platta hemskickad bara så där. Stilen är lite staplande men som en liten måndagsbonus får ni här läsa mitt förstlingsverk. Häckla mig gärna i kommentarerna.

Vomitory – Redemption (Fadeless Records)
Betyg 4

Det är sällan jag blir imponerad av dödsmetall. Banden har ofta inte fattat att det är viktigt med dynamik och låtskrivande även om man sysslar med en av de mest aggressiva musikstilar som finns.

Vomitory hoppar över alla misstag och levererar på sin andra cd en mangelfest som inte har hörts sedan Napalm Death var husgudar. Spår som Heaps of blood och Embraced by pain innehåller just de där små finesserna som gör att plattan tar ett jättekliv bort från konkurrenterna och landar stadigt med en ordentlig tyngd.

Att använda sig av små korta, men ändå viktiga, melodiösa inslag är inte att bryta mot några regler utan tvärtom ett sätt att förnya en musikstil som till viss del har stagnerat de senaste åren. Vomitory är precis vad dödsmetallen behöver 1999 och jag skulle tro att Forshaga känns för litet vid det här laget.

Jonathan Strandlund

Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i - del 6

Vermin - Millenium ride (1998)

Vermin spisade samma kryddor som Entombed och kommer alltid att kommas ihåg som lillebröderna. Men bandets Millenium ride är faktiskt en rätt bra platta. Lite väl mycket DCLXVI över karbonpapperet ibland kanske men vad gör det när det svänger. Finns på Tradera.

Plattor ni garanterat inte har men borde få tag i - del 5

Great white - Stick it/Great White (1984)

Bli inte lurade av titeln. Debutplattan (Great White) släpptes igen med fem extraspår och fick namnet Stick it (Det är det omslaget jag använt). Originalplattan kan ni glömma att få tag i vid det här laget så satsa på Stick it och ni har en helskön stund framför er. Amerikansk hårdrock när den är som bäst. På senare tid har Great White gjort det mesta fel.

Countdown to death magnetic

Skoghall is the shit

Äntligen har The Law släppt ett releasedatum för plattan "Distorted Anthems from the Suburbs" - 30 augusti smäller det. Fest på Nöjesfabriken samma kväll blir det också. Antar att dresscode är färgglada shorts, vita tubsockor och bandtröja. Här är omslaget i all sin prakt.

Buy or die

Bara för att jag var nyfiken så la jag följande titlar i vagnen på Amazon.com

Slaughter in the Vatican/The Law- Exhorder
Seven Churches- Possessed
How Will I Laugh Tomorrow When I Can't Even Smile Today- Suicidal Tendencies
Forbidden Evil- Forbidden
Pleasure to Kill- Kreator
Among the Living- Anthrax
The Legacy- Testament
Bonded by Blood- Exodus

subtotal = $106.86 ( i Svenska kronor ca 700:-)

Inte mycket för plattor jag tidigare haft på kassett eller vinyl och som jag stundtals längtar tillbaka till. Nästa sväng på Amazon lär de följa med.

En sak jag stör mig på är att svenska näthandlare inte har alla titlar som finns på Amazon. Och då menar jag titlar som går att få tag på - alltså som har distribution i Europa. Strange.

Suicidal for life

Vad är det som händer? Idag kom det ett exemplar av den här dubbelmackan i brevlådan. Är det 1990 igen eller har jag värmeslag? Lycklig blir man ju iallafall. Att recensera Suicidal Tendencies på platta 2008 var kanske inte det jag räknade med. Förra året såg jag bandet på Hultan och det var mäktigt värre. Det är nog enda bandet jag sett två gånger med 20 år emellan.

Metal thrashing mad

Vad sägs om den här trippeln med dvd-er? Släpps i september.

Världens bästa tidning?

Som ni redan vet är jag en hopplös tidningsjunkie. Hittade den här på Pressbyrån och maken till fräck läsning får man leta efter. Vad sägs om historien bakom inspelningarna av Reign in blood, Bonded by blood, The Legacy, Kill ém all mfl, en topplista över de 50 mest nödvändiga thrashalbumen, en tidsaxel över Hetfields frisyrer (!) och MASSOR av retrobilder och läsning om banden som uppfann genren. 135 spänn är rena rama rånet men vad gör man inte när suget efter metal blir för stort. Just det, historien om Metallicas svarta album är med också.

Rätta svaren i tävlingen

Neuriosis - Through Silver in Blood
Mayhem - De Mysteriis Dom Sathanas
Tool - Aenima
Bad Religion - Generator
Brutal Truth - Extreme Conditions Demand Extreme Responses
The Haunted - The Haunted
Carcass - Necroticism Descanting The Insalubrious
Morbid Angel - Blessed Are The Sick
Converge - Jane Doe

Många hade alla rätt. Bra jobbat. Priset (som fortfarande är hemligt) går till Jonas Larsson i Karlstad. Grattis. Ge mig en vecka eller så till att posta paketet.

Forza Hank

Iron Maiden spelade fotboll mot lokala kändisar innan spelningen i Oslo. I tidningsklippet här ovan kan ni se delar av laguppställningen som utmanade Maiden. En fråga uppstår dock direkt. Vilken position satte de Hank Von Helvete på? Anfall, försvar eller bänknötare?

Back in black

Efter en vecka i vårt grymma grannland i väst är jag tillbaka. Nu blir det bloggande halva dagen.