Fyra dagar fantasycamp är över

Sitter på tåget (legenden Stefan sitter två rader bort, tyst och lugn) och gäspar. Gårdagen var en festivalens absolut bästa. King Diamonds återkomst var magisk. Alla var där. Alla såg en skräckmästare i sylvass form. Scenproduktionen var mäktigt spöklik och King Diamond myste runt och var på ett strålande humör. Mikkey Dee gästade i en rivig Halloween och Volbeat-sångaren såg extremt nöjd ut när han och King Diamond delade på sången i Come to the sabbath. Jag rörde mig inte ur fläcken, stod bara och gapade. King Diamonds spelning på SRF 2012 har redan blivit legendarisk.

Slaughter skämde inte ut sig. Alla hits på en dryg timme samt en smått oväntad cover på Black Sabbaths Heaven and hell. Även Sacred Reich skakade liv i Sabbath-legenden med en rumlande tung version av War pigs.

Mötley crue då? Ja, det kan vara det mest pinsamma jag har skådat. Vince lär som Kalle Anka och kunde inte ens hålla tempot i de lite lugnare låtarna. Han sluddrade sig igenom varenda nummer och efter Primal Scream gav jag upp. Inte ens Tommys snurrande trumset kunde hålla mig kvar. Vince borde slå Dee Snider en signal för lite tips om hur man håller ångan uppe efter 50-strecket.

Bäst i år: Imperial State Electric, King Diamond, Adrenaline Mob, Twisted Sister och valda delar ur Girlschool och Entombeds set. Gillade även Hell även om de bleknade efter att ha sett Kingen.

Sämst: Utan tvekan Mötley Crue.