Misty morning, clouds in the sky / Without warning / the wizard walks by

Sensommarens höjdpunkt är avklarad. Nu är det bara mörker, ond bråd Watain-metal och snöiga norska fjälltoppar kvar. I metalborgen firades hårdrockens historia på ett ypperligt 666-sätt.

Nedan är ett bevis på att män kan samlas i grupp och ha trevligt utan att klä sig i Manowar-päls och Turbonegro-chaps. Häng med på en bildkavalkad utan dess like.

Count Raven tog emot redan i trädgården. Rökeffekterna har inte riktigt antagit Bathoryproportioner. Än. Observera flaskan med extremt brandfarligt ämne strax bredvid festens arrangör. Inte helt uppstyrt.

Kvällens sponsor. TT - The beer that made Sweden famous. Det är bara att skicka ett par lådor så ska jag blogga om dess ypperlighet.

Festen övervakades av doom-väktarna Butler och Appice. Det kändes tryggt. Och tungt.

Eftersom det är ett jäkla slit med att få bilderna i rätt ordning så är det här EFTER quizzet. Count Raven har dragit sig tillbaka till de bakre regionerna i borgen för att vifta med trollspöt och rätta.

Jag drog dock kvällens nitlott. 19 rätt av 45 möjliga är ett inte fungerande koncept och naturligtvis blev jag skapligt blästrad. Med all rätt.

Jag är ju dock en EXTREMT god förlorare och inser att det är dags att spotta i näven och börja jobba.

I´ll be back.

Publiktrycket utanför Clash of the titans var stundtals extremt stort. Svartabörshajarna smorde sitt krås och befinner sig nu på varmare breddgrader. Grattis. Strax utanför bild - säkerhetsstyrkorna från den lokala pizzerian.

Sist men inte lottlös. AC/DC-mugg, vinylsinglar, Kiss och Aerosmith dvd är priser värdiga en vinnare. Minst. Kudos för extremt bra uppstyrt prisbord. Alla var vinnare i metalborgen.

Prisbordet.
Till vänster. Förstaprishögen med det respektingivande spikbältet överst. Till höger - omslagskonst signerad Derrek Riggs. Tidlös hyllning till Satan.

Robert Halford. Det är inte hårdrocksfest utan mannen i läderrocken.

Surf Nicaragua. Strax utanför bilden - surfbräda och Sacred Reich-vågor i Stilla Havet. All träningsvärk arbetades bort med Jägermeisters receptfria mixtur.

Don´t touch my guitars, don´t even THINK about my guitars. Count Raven försvarar sin samling med alla tänkbara medel. Med all rätt. Imponerande vägg!

Burzum-demo -89? Nej, välkomsthälsning i trädgården. Bathory-röken har börjat pyra bättre här och snart ska fläskbitarna hängas till offer.

Ännu en väktare av festen.

Ozzy + shot = inte en helt briljant idé. Skärpa: Gud.

Heavy metal dinner. Grillat FTW.

Kiss + Shot = bättre idé. Jägermeister time again.

Urspårning del 1. Strax utanför bilden finns resten av min kropp.

Offerbord.

Till höger. "The Wizard"

"Misty morning, clouds in the sky
Without warning, the wizard walks by
Casting his shadow, weaving his spell
Funny clothes, tinkling bell

Never talking
Just keeps walking
Spreading his magic"

Black Sabbath - The Wizard

Panteradyrkan.

Megadethdyrkan.

EXTREMT funkig stil på anslaget. "Löjlig" sa den eniga juryn. Jag håller med.

Ännu löjligare blandning av Talisman och Slayer. Jösses.

Bättre. Lätt gitarr. Väger som ett spädbarn. Förvånande. Jag trodde man skar ut gitarrer ur uråldrig ek från Sherwoodskogen och lackade den typ 100 ggr med båtlack. Ingen konst att svinga den här runt nacken. Jag testade inte det konceptet.

Favorithörnan

Till vänster. Hawkwind-rekvisita från turnén efter att Lemmy hoppat av. Fortfarande fungerande mystikhöjare.
Ahhhh, mina kompisar. Klart tuffaste gurorna i borgen. Konstverk

Djup koncentration. Till vänster utflippat luftgitarrsolo alternativt ankring.

Närmast i bild - ännu en ljuseffekt från Hawkwind-turnén.

Evil.

Det är inramningen som gör helheten.

Rob Halford visar upp sig på skärmen.

Framåt natten kom instrumenten fram. En My-Space sida är redan registrerad och världen väntar med spänning.

Aerosmith + Shot = Bra idé.