Efter ett dygn tillsammans med Death Magnetic så är man lite omtumlad. Det blir en låt-för-låt recension i NWT nästa vecka och plattan lär ju snurra ett antal gånger till innan dess. Ett första intryck är att låtarna är oerhört komplexa och avancerade. Vilket Metallica-låtar ska vara.En liten kort minirecension av tre låtar.
That was just your life
Först ut på plattan och en enorm orgie i riff. Gitarrerna skjuter kors och tvärs och tar aldrig samma väg. Bara i den här låten skulle man kunna finna material till fyra-fem låtar. 4:27 in i den sju minuter långa låten börjar ett fräckt riff att smattra ljuvligt.
A nightmare long
En till bastard av skarpa riff. Hammet & Hetfield låter som de är hungriga snorungar när de nästan tävlar om att hinna först. Fint driv i refrängen.
The day that never comes
Första mötet med Death Magnetic var The day that never comes. Videon hade premiär här igår och är en krigshistoria - en modern One om man så vill - i ökenlandskap. Inte det mest självklara singelsläppet kanske men det är en stor låt som växer för varje lyssning. Nämn ett annat band som skulle kunna skriva en liknande låt... nä, just det!
3 kommentarer:
Fan va spännande det ska bli att få höra hela plattan! Har hitills bara hört The day that never comes, men den bådar ju gott! Riktigt skönt att Hetfield & Co inte maler på i St. Anger stil...
Snart, snart....då kommer min skivspelare och min förstärkare gå varma ett bra tag!
Death Magnetic har snurrat som ett bingolottohjul på sistone... Vinst varje gång! Jag är lyrisk, å denna gången känns det som om det kommer att bestå... Me like!
Death Magnetic är den bästa skivan sen de klassiska Master of Puppets och ...and Justice for all. Inget snack, detta är en orgie i klassisk tung och mörk Metallica!
Skicka en kommentar